Riksgälden är myndigheten med tråkstämpel som plötsligt hamnade mitt i finanskrisens rampljus. Under Bo Lundgrens ledning tog man i höstas både över det skandaldrabbade Carnegie och gav ut stora mängder nya obligationer för att stödja banksystemet.

Lite i skymundan har huvuduppgiften, att hantera statsskulden, rullat på som vanligt. För att få ned skulden har man ända sedan 1992 bedrivit en aktiv ränte- och valutaförvaltning.

Denna spekulation har under åren dragit in 18 miljarder kronor. Bas för verksamheten är Bengt Rådstam, som Bo Lundgren kallar ”skattebetalarnas glömda hjälte”.

Hans valutagrupp tar löpande mindre positioner om man tror att en valuta kommer att stärkas eller försvagas. Vid ytterst sällsynta tillfällen kan han få tillåtelse att satsa riktigt stort, men då måste läget vara extraordinärt.

Ett sådant började uppstå i april ifjol då dollarn dramatiskt tappade mark mot euron.

–Det kändes som att de som kom hem från sina USA-resor hade väskorna fulla av skor och golfbagar.Vi gjorde naturligtvis en grundlig analys innan vi kom fram till att dollarn var så nedpressad att vi ville ta en extra stor position, säger Bengt Rådstam.

Riksgäldens styrelse gav sitt klartecken. Detta har bara hänt en gång tidigare i historien. År 2000 trodde Riksgälden benhårt på det omvända scenariot: att euron skulle stärkas mot dollarn. Tre år senare kunde man realisera en vinst på 4,5 miljarder kronor.

Under sommaren 2008 köpte så Riksgälden stora mängder dollar på termin. Förra veckan hade dollarn blivit så stark att man beslutade att stänga positionen. Vinsten blev 2,5 miljarder.

Att det är just de lyckade affärerna myndigheten skryter om är ingen slump. Bo Lundgren medger att man vissa år förlorat hundratals miljoner på valutaförvaltningen men han pekar på att det samlade resultatet är positivt.

–Staten är så långsiktig att vi kan vänta till en viss position gett önskad avkastning. Nu gjorde vi en vinst som motsvarade lånet till Carnegie, inte dåligt, säger han.

Den svenska kronan är normalt bannlyst från myndighetens satsningar. Även om Bengt Rådstam skulle tro att den pågående kronförsvagningen kommer att fortsätta skulle det inte se bra ut om svenska staten sålde kronor.

–När det gäller svenska kronan och svenska räntor kan vi också påverka marknaden med våra stora volymer och det vill vi naturligtvis undvika.

Men lite paradoxalt tog Riksgälden i december ett beslut om att även spekulera i att kronan kommer att stärkas, något som bara hänt två gånger tidigare. Nu håller man successivt på att köpa upp 15 miljarder svenska kronor.

–Vi är övertygade om att kronan kommer att bli betydligt starkare. Då kan det röra sig om någon miljard som vi kan dra in, säger Bo Lundgren.

Men varför tar ni risker med den här typen av spekulation?

–Därför att det gynnar skattebetalarna. De stora positionerna är bara till för att tjäna pengar och minska statsskulden. Att vi har en löpande aktiv förvaltning är också ett sätt att tillföra myndigheten kompetens. Men visst finns det alltid risker, säger han.