Riksbankschefen Stefan Ingves förklarade i riksdagens finansutskott att Riksbanken började varna för den baltiska utvecklingen redan hösten 2007.

– Vi förklarade både för baltiska myndigheter och svenska banker att vi tyckte att den röda lampan blinkar i Baltikum. Vi har också skrivit och berättat om problemen, både offentligt i stabilitetsrapporter och i slutna rum, men det har inte räckt. Och det här leder till funderingar kring hur våra regelverk ser ut, sade han vid en utfrågning i finansutskottet.

– Vi styr inte penningpolitiken i de baltiska länderna. Vi har påpekat risker men fått svaret att det löser sig. Det är tyvärr ett väldigt vanligt svar vid ekonomiska kriser.


Ingves förklarade också att han våren 2008 tog upp en diskussion med svenska Finansinspektionen om att höja kapitaltäckningskraven på de svenska bankerna. I utskottet pekade han samtidigt på problemen med att flera europeiska banker växt ordentligt utanför det egna hemlandets gränser.

– Men vi har inte lyckats få regelverken att växa i fatt. Om en banksektor i ett land växer sig stor har vi inte regelverk för att styra detta. Regelverken behöver hålla jämn takt med den ekonomiska utvecklingen. Med facit i hand hade det nog varit bättre om vi varit mer offentliga och skarpare i vår kritik, sade Ingves.


I sitt framträdande förklarade riksbankschefen även att han inte ser de kraftigt stigande bostadspriserna i Sverige som ett problem, åtminstone inte för tillfället.

– Vår bedömning är att det här inte är något att oroa sig för i dagsläget. Men bostadspriserna kan inte hålla på att stiga hur länge som helst. Samtidigt ser vi att räntorna på några års sikt kommer att ligga på en helt annan nivå. Penningpolitiken är inte specialdesignad för att hantera bostadsprisutvecklingen.

Han konstaterade också att den ekonomiska krisen kommer att leda till hårdare regler framöver för bankers likviditet och för vilken buffert banker behöver ha. Han räknar med att det behövs ett betydligt bättre samarbete på internationell nivå.