Riksbanken har haft mycket att gör den senaste tiden. Så mycket att den planerade höstfesten har skjutits på framtiden. Hittills har Riksbanken lånat ut 300 miljarder kronor och det ser ut att bli en lönsam affär.

–Det är för tidigt att säga exakt hur mycket vi kommer att tjäna. Det beror på hur mycket vi behöver göra framöver. Men hittills rör det sig om några hundra miljoner kanske upp till en halv miljard. Men det är ju inte det som är det viktiga för oss utan det är att det finns likviditet i det finansiella systemet och att vi på så sätt underlättar marknadernas funktionssätt, säger Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

Även i årsredovisningen för 2007 finns en post som heter ränteintäkter. Inkomsten är ett resultat av att Riksbanken normalt lånar ut pengar till banker som vid dagens slut kan behöva täcka tillfälliga underskott. För 2007 uppgick den posten till sju och en halv miljard kronor. Men det går inte att jämföra med årets åtgärder.

–Vi har inte lånat ut pengar mot säkerhet på det här sättet under förra året utan första gången vi gjorde det var i oktober. Det här är extraordinära åtgärder, säger Mattias Persson.

Kaupthing Banks svenska del fick stöd av Riksbanken i form av ett särskilt lån, en möjlighet till kredit på upp till fem miljarder kronor. Att jämföra stödet till Kaupthing med bankakuten på 90-talet, fast i miniformat, är inte riktigt rättvisade tycker Mattias Persson.

–Riksbanken får bara ge likviditetsstöd om banken är solvent. Det här är inte en sådan åtgärd som gjordes på 90-talet för den bedömningen vi gjorde när det gäller Kaupthing Bank Sverige var att banken var frisk men att den behövde likviditet, säger han.

Pengarna som Riksbanken lånar ut är inte skattepengar eller någon annan form av egendom som redan finns i samhället.

–Det hela bygger på att Riksbanken kan skapa svenska kronor och det är vi de enda som kan göra.

Hur de intjänade pengarna, räntan som betalas till Riksbanken, kommer att användas är enligt Mattias Persson för tidigt att svara på. Men han vet vad Riksbankens överskott normalt används till.

–En del betalas till staten och en del behålls för att finansiera Riksbankens verksamhet.

En annan av finanskrisens vinnare är Riksgälden som har gett ut statsskuldsväxlar, vilka normalt används för att låna in pengar till staten. Hittills har extra växlar till ett värde av 100,5 miljarder kronor getts ut. Pengarna som Riksgälden får in placeras med bostadsobligationer som säkerhet.

–Eftersom efterfrågan på statsskuldsväxlar är hög blir räntan som vi ger ut växlarna till lägre. Och eftersom vi får högre ränta på de bostadspapper vi lånar upp tjänar vi pengar, säger Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgälden.

Hur mycket det rör sig om vill han dock inte berätta.

–Vi kommenterar aldrig motpartsaffärer inom ramen för likviditetsförvaltningen. Men vi får god avkastning. Och man får ju tänka sig att vi i alla fall kan placera kring reporäntan eller högre.