Det finns dock risker mot utvecklingen, och den största risken på kort sikt är att oron på de finansiella marknaderna kan öka om situationen i de statsfinansiellt svaga länderna i Europa försämras.
Det skriver Riksbanken i sin finansiella stabilitetsrapport.
Om problemen i framför allt Grekland, Irland och Portugal fortsätter kan bankerna i dessa länder vara i behov av ytterligare statligt stöd. Samtidigt är det osäkert om det särskilt i Greklands fall är politiskt möjligt att genomföra de åtgärder man kommit överens om med EU och IMF.
”Om åtgärderna inte genomförs kan stödutbetalningarna antingen försenas eller utebli. Då kan det drabbade landet som en sista utväg behöva ställa in betalningarna på statsskulden och därmed tvinga fram en omförhandling”, skriver Riksbanken.
Samtidigt är det oklart om hur en omförhandling av statsskulden skulle gå till, och om marknaden befarar att EU saknar förmåga att hantera en sådan situation kan oron på de finansiella marknaderna öka ytterligare.
Riksbanken konstaterar att en omförhandling av statsskulden i något av de svaga länderna riskerar att få ”betydande spridningseffekter” i Europa.
”Om ett land tvingas ställa in sina betalningar på statsskulden kan det uppstå spekulationer kring vilka utländska banker som har stora direkta och indirekta exponeringar mot det landet. I ett värsta scenario påverkar detta de finansiella marknadernas funktionssätt och i förlängningen även de svenska bankerna”, skriver Riksbanken.
Svenska bankers exponering mot de aktuella länderna är små, enligt Riksbanken, men de kan ändå drabbas av problem på i huvudsak två sätt.
”För det första kan det bli både dyrare och svårare för de svenska bankerna att få tillgång till finansiering, särskilt i utländsk valuta. För det andra kan en ökad oro på de finansiella marknaderna medföra att den makroekonomiska situationen både i Sverige och globalt försämras, vilket skulle kunna bidra till högre kreditförluster för bankerna”, skriver Riksbanken.
Flera av de europeiska bankerna behöver dessutom refinansiera stora lån inom de närmaste åren. En ökad oro på de finansiella marknaderna kan medföra att dessa lån blir både dyrare och svårare att refinansiera.
På längre sikt ser Riksbanken också en risk för att de statsfinansiella problemen, även i länder med ännu höga kreditbetyg, kan bidra till att långa marknadsräntor stiger.
”Ett stort offentligt upplåningsbehov i flera länder i Europa under de kommande åren och problem med de offentliga finanserna i USA kan få marknadsaktörerna att ompröva sin syn på dessa länder. Detta kan i sin tur leda till att räntor på statsobligationer utgivna av länder med höga statsskulder stiger kraftigt, vilket kan få stora konsekvenser för det globala finansiella systemet. Om marknadsräntorna blir högre kan även svenska banker och företag drabbas”, skriver Riksbanken.
