Sveriges Riksbank möjliggör för ökad likviditet på finansmarknaderna tillsammans med flera av världens andra centralbanker. Riksbanken och amerikanska Federal Reserve har kommit överens om en så kallad swapfacilitet på 10 miljarder dollar. Därmed ökar Riksbanken sin förmåga att låna ut dollar i Sverige, enligt ett pressmeddelande.
”Vi bedömer att den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredsställande och att de svenska bankerna har en god intjäning och är solventa. Denna överenskommelse är en åtgärd i förebyggande syfte och ger Riksbanken ökat handlingsutrymme att tillhandahålla likviditet i US-dollar om behov skulle uppstå. Sverige har påverkats av en förnyad våg av internationell oro på finansmarknaden”, skriver riksbankschef Stefan Ingves.
Federal Reserve (Fed) har träffat liknande överenskommelser med centralbankerna i övriga Skandinavien och Australien till ett värde av sammanlagt 30 miljarder dollar. Sedan tidigare har Fed gjort liknande arrangemang med andra centralbanker på totalt 247 miljarder dollar.
– Vi har inte tillfört en enda krona. Det är viktigt att påpeka, säger Pernilla Meyersson, informationschef på Riksbanken.
– Det vi har gjort i avtalet med Fed är att möjliggöra lån på 10 miljarder dollar. Syftet är att underlätta tillgången på dollar på den svenska finansiella marknaden om behov skulle uppstå.
De svenska bankerna har hittills inte haft några problem med upplåning vare sig på den svenska eller internationella marknaden, påpekar Meyersson.
– Den här åtgärden är helt i preventivt syfte.
– Det är en bekräftelse på det vi redan sett sedan allting bröt ut. Det är brist på dollarlikviditet i de finansiella systemen i hela världen. Riksbanken har nu fått en direktlina för att få access till nya dollar om någon bank behöver det. Bara Fed kan skapa nya dollar, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
– Bristen på likviditet har märkts också i Sverige vilket fått interbankräntorna att pressas upp. En av förklaringarna till det är bristen på dollar.
Bristen på dollar i de finansiella systemen kan förklaras av osäkerheten kring hela det amerikanska bankssystemet. Den osäkerheten har gjort att olika aktörer i säkerhetssyfte håller fast vid sina dollar och inte vill låna ut dem till andra, förklarar Bergqvist.
– Tanken är att det här ska vara en kortfristig, tillfällig åtgärd och jag tror inte det får några realekonomiska konsekvenser, säger Bergqvist.
