”Svårigheterna med att lösa den statsfinansiella krisen i Europa har lett till ökad osäkerhet om framtiden. I Sverige väntas den ekonomiska utvecklingen bli något svagare framöver”, skriver Riksbanken i sitt räntebeslut.

Riksbanken räknar med en reporänta på 2,2 procent i snitt under 2012. I sin tidigare prognos räknade banken med 2,4 procent.

För 2013 sänker Riksbanken sin prognos för reporäntan från 2,9 till 2,7 procent.

Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E O Svensson reserverade sig mot beslutet och ville se en sänkning till 1,75 procent.

”De förordade också en lägre räntebana som ligger på 1,5 procent från och med första kvartalet 2012 till och med första kvartalet 2013 och sedan stiger till strax över 3 procent vid slutet av prognosperioden”, skriver Riksbanken.

Ekholm och Svensson bedömer att rapportens prognoser för utländska styrräntor och svenskt resursutnyttjande båda är för höga.

- Första intrycket är att Riksbanken gör ungefär det som förväntas, de gör ingenting med räntan och dessutom flyttar de fram höjningen från första kvartalet en bra bit in på andra kvartalet, kanske till och med tredje kvartalet, säger Roger Josefsson, chefsekonom på Danske Bank.

Men det kanske mest intressanta är, enligt Josefsson, att två ledamöter reserverade sig mot beslutet och förordade en sänkning av räntan och räntebanan.

- Två av hökarna i Riksbankens direktion ska snart avgå. Får vi in två mer moderata ledamöter, eller till och med mer duvaktiga ledamöter, då ligger det i farans riktning att vi till och med kommer att få sänkningar under första kvartalet nästa år.

Riksbanken har i tidigare prognoser flaggat för räntehöjningar, vilket gjort att många hushåll räknat med höja räntor. Dagens besked är alltså positivt för dem med bolån. Bodil Hallin, privatekonom på Ikano, tycker att pengarna man spar in på uteblivna räntehöjningar ska gå till att betala av på lånen.

- Har mar man räknat med högre ränta och har stora bolån, tycker jag att det är en god idé att amortera om man inte reda gör det, säger hon till TT.

Hushåll med bolån kan pusta ut i dag, men det kan komma både räntehöjningar och räntesänkningar framöver.

- I och med att läget är så pass osäkert och man vet ingenting om framtiden kan det vara en bra idé att sprida bindningstiderna, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar, till TT.

Svensk Fastighetsförmedling tror att Riksbankens beslut procent kan dämpa prisnedgången på bostadsmarknaden.

SBAB räknar med en höjning ”någon gång i mitten av nästa år”, men reserverar sig starkt för osäkerheten kring vad som händer med ekonomin.

- Väldigt mycket är beroende av politiska beslut i omvärlden som inte vi styr över, och utvecklingen både i eurozonen och i USA, säger, säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.

Riksbanken gör bedömningen att arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska trots den internationella konjunkturavmattningen. Däremot kommer den starka förbättringen på arbetsmarknaden sedan att bromsa in.

”Mot slutet av prognosperioden uppgår arbetslösheten till cirka 6,5 procent”, skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapporten som följer med räntebeslutet.

I sitt huvudscenario räknar Riksbanken med en tillväxt på 4,2 procent i år och 1,5 procent 2012. I sin tidigare prognos räknade Riksbanken med 4,5 procent i år och 1,7 procent 2012.

För 2013 lämnas tillväxtprognosen oförändrad på 2,4 procent.

Inflationsprognosen för 2012 sänks till 1,3 procent, mot 1,5 procent i sin tidigare prognos. För 2013 sänker Riksbanken inflationsprognosen från 2,0 till 1,8 procent.

Förutom huvudscenariot använder Riksbanken två alternativa scenarion i sin analys av läget. Det ena bygger på en utdragen statsfinansiell kris i Europa, som skulle föranleda en lägre reporänta. Det andra bygger på så kallad stagflation, det vill säga stagnerande ekonomisk tillväxt samtidigt som inflationen är hög. Detta skulle kunna motivera en högre räntebana, enligt Riksbanken.

Enligt Riksbankens bedömning kommer lönerna i den svenska ekonomin att öka med 3,3 procent per år under perioden 2012-2014. Under avtalsrörelsen beräknas nya löneavtal för minst 2,7 miljoner svenska arbetstagare att slutas.

”Samtidigt har osäkerheten kring utsikterna för den globala utvecklingen ökat, vilket även påverkar Sverige. Flera indikatorer för den svenska ekonomiska utvecklingen pekar nu på en inbromsning”, skriver Riksbanken.