Riksbanken ser ingen bostadsbubbla eller något bubbelbeteende på den svenska bostadsmarknaden, enligt vice riksbankschefen Barbro Wickman-Parak.

– Men detta är svår materia, man kan inte utesluta att det finns en viss övervärdering som kan bero på en viss överoptimism vad gäller den fortsatta ränteutvecklingen, sade Wickman-Parak vid en utfrågning om utvecklingen på bostadsmarknaden i riksdagens finansutskott.

Barbro Wickman-Parak sade att hushållens ökande upplåning är oroande. En upplåning som ökar med 8 procent per år, som i dag, är inte långsiktigt hållbar.

– Vi har en skuldkvot som vi inte har sett någon motsvarighet till, sade hon.

Hon sade också att det är svårt att tackla utvecklingen på marknaden enbart genom att hålla sig till inflationsmålet. Men räntan måste höjas för att klara inflationsmålet, liksom för att dämpa hushållens upplåning.


Inte heller finansmarknadsminister Peter Norman ser något omedelbart hot i utvecklingen på bostadsmarknaden.

– Det råder inget omedelbart hot mot den finansiella stabiliteten, men vi är oroade för att hot kan byggas ut i framtiden, sade

Norman pekade ut bostadsmarknaden, hushållens skuldsättning och bankernas expansion som tre oroande faktorer.


Enligt Norman finns en rad åtgärder som regeringen kan ta till om det skulle visa sig nödvändigt, om det som hittills gjorts inte visar sig räcka.

Utan att ange vad som i första hand skulle kunna vara aktuellt räknar Norman upp olika möjligheter:

minskade möjligheter för avdrag för ränteutgifter, slopade ränteavdrag för konsumentkrediter, amorteringskrav, ändrade kapitaltäckningskrav för bankerna och stämpelskatt.

– Det finns ett stort antal verktyg och regeringen har en stor beredskap att gripa in, sade han.


Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros anser att bollen nu ligger hos regeringen. Det är den som måste agera för att få stopp på det som han ser som det stora problemet, det han kallar ”bankernas utlåningsexpansion”.

– Om inte regeringen är beredd att vidta åtgärder gentemot bankerna så kommer Riksbanken att tvingas höja räntan mycket snabbare än det var tänkt. Då drabbar det sysselsättningen, sade Östros efter utfrågningen.

– Det finns en alltför stor frestelse att vrida på kranarna med krediter även om det är riskabelt på längre sikt.