Sänkningen var klart större än väntat. Flertalet analytiker hade räknat med en sänkning med en halv procentenhet till 1,5 procent.

Riksbankschefen Stefan Ingves förklarar den oväntat stora sänkningen av reporäntan med ”en kraftig försämring av konjunkturen”.

– En lägre ränta är nödvändigt för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning, säger han på en pressträff på onsdagen.

Ingves räknar med att inflationen under perioden kommer att ligga under målet, stundtals betydligt lägre.

Han pekar samtidigt på att det ännu finns störningar på finansmarknader runt om i världen, som påverkar den ekonomiska utvecklingen.

– För närvarande kan vi inte driva penningpolitik enbart. Vi har också att se till stabiliteten, säger han.

Enligt Ingves kommer räntan troligen att gå tillbaka till mer normala nivåer 2010 eller 2011, i takt med att ekonomin återhämtar sig och kreditmarknaden börjar fungera bättre.

– De åtgärder vi nu vidtar kommer att börja få effekt, säger han.

Anders Vredin, chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, tror att det dröjer till början av 2010 innan det blir positiva BNP-tal i Sverige.

Enligt Anders Vredin är det upp till 80 procent sannolikt att Riksbanken på nästa penningpolitiska möte i april sänker reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent.

Samtidigt förklarar riksbankschefen Stefan Ingves att det kan bli aktuellt att se över de åtgärder som Riksbanken vidtagit för att smörja finansmarknaden.

Bland annat överväger Riksbanken att förlänga löptiderna på den extraordinära utlåning som sker sedan finanskrisen fördjupades i höstas och om det behövs ”en bredare krets motparter” på marknaden.

Ingves tror att onsdagens sänkning får bättre genomslag än de sänkningar av reporäntan som gjordes under hösten.

– Förhoppningsvis ska vi få ett genomslag som är mycket mer exakt än i början av hösten, då vi hade mycket mer bekymmer, säger han.

I sin räntebana pekar Riksbanken på att det kan bli aktuellt att sänka reporäntan ytterligare. Enligt riksbankschefen Stefan Ingves går det inte att utesluta en nollränta under den konjunkturnedgång som vi nu står inför.

– Man kan inte utesluta ännu sämre utveckling, inte minst i vår omvärld, säger Ingves.

– Då får man ägna sig åt andra typer av penningpolitik, låna ut på andra sätt, tillägger han.

Ett annat scenario är att de mycket kraftfulla penning- och finanspolitiska åtgärder som nu införs runt om i västvärlden får snabbare inverkan på utvecklingen än väntat.

– Då stiger räntan lite snabbare mot den mer naturliga och vanliga nivån, säger Ingves.

Han ser även en risk för en problematisk målkonflikt, där svagare växelkurs och lägre tillväxt i produktiviteten pressar upp kostnadstrycket och tvingar Riksbanken att höja räntan, trots att det råder lågkonjunktur i övrigt.

– Det är en möjlig utveckling, säger Ingves.

– I vårt huvudscenario ser vi inte någon sådan målkonflikt överhuvudtaget, tillägger han.

Riksbankens räntesänkning är positiv för bygginvesteringarna anser Sveriges Byggindustrier (BI).

”Många företag inom byggindustrin har för närvarande svårt att finansiera verksamheten. Problemen handlar främst om bankernas allt hårdare kreditprövning men sänkta räntekostnader för hushållen leder till att fler kunder på bostadsmarknaden kan säkerställa sin finansiering”, skriver Fredrik Isaksson, chefekonom på BI i en kommentar.

Riksbanken justerar ned sin prognos för reporäntan, räntebanan, rejält och spår nu att räntan i genomsnitt kommer att ligga på 0,9 procent under andra kvartalet i år, 0,8 procent under första kvartalet 2010, 1,6 procent första kvartalet 2011 och 3,2 procent första kvartalet 2012.

Riksbanken sänker även sina prognoser för Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) och inflation kraftigt.

BNP väntas nu krympa med 1,6 procent i år, för att därefter återhämta sig och växa med 1,7 procent 2010 och 3,2 procent 2011.

Konsumentpriserna väntas i genomsnitt falla med 0,5 procent i år och sedan stiga med 1,6 procent 2010 och 3,2 procent 2011.

Riksbanken konstaterar också att konjunkturutsikterna är ovanligt osäkra just nu.

”Det kan exempelvis ta längre tid innan finansmarknaderna fungerar som de ska, men effekterna av en expansiv ekonomisk politik kan också komma snabbare och mera kraftfullt än i huvudscenariot”, skriver banken.

Riksbanken räknar också med att arbetslösheten blir högre än man tidigare trott. I år stiger den till 8,0 procent och under nästa år går den upp ytterligare till 9,1 procent för att 2011 stanna på 9,0 procent.

Riksbanken räknar också med att sysselsättningen faller med 2,0 procent i år och ytterligare 1,6 procent 2010. 2011 stabiliseras sysselsättningen.

Riksbanken gör även en mycket kraftig nedskrivning av sin bedömning av BNP-utvecklingen i världen. Banken räknar nu med att den globala tillväxten blir bara 0,4 procent i år, jämfört med 1,9 procent som man trodde i den förra prognosen. För 2010 skrivs tillväxten ner till 2,6 procent. 2011 väntas en världstillväxt på 3,9 procent.

”I alla de stora utvecklade ekonomierna väntas BNP falla i år. I stället är det tillväxt- och utvecklingsländerna som står för tillväxten i världsekonomin även om den dämpas även där”, skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapporten.

Svensk BNP-tillväxt nådde troligen sin botten sista kvartalet förra året. BNP väntas ha fallit med nästan 4 procent i uppräknad årstakt fjärde kvartalet 2008, och väntas fortsätta falla under de tre första kvartalen i år.

Riksbanken har i dagsläget lånat ut cirka 325 miljarder kronor till aktörer på den svenska finansmarknaden, varav ungefär 140 miljarder kronor i dollar, berättar riksbankschefen Stefan Ingves på onsdagens pressträff.

När finanskrisen härjade som värst i höstas var utlåningen över 400 miljarder kronor.

– Vi har inget mål för att utlåningen ska vara en viss siffra. Det viktiga är att banksystemet vet att vi finns där om det behövs, säger Stefan Ingves.

Han tillägger att det på sikt är Riksbankens mål att återgå till ett normaltillstånd där upplåningen i Riksbanken är ”väldigt, väldigt liten”.

Enligt Ingves finns det i dagsläget inga skäl att låna ut direkt till svenska företag. Snarare är det enligt Ingves viktigt att fortsätta gå via bankerna, inte minst då detta underlättar en övergång till ett mer normalt läge när konjunkturen vänder och finanskrisen är borta.