Två ledamöter ville ta det lugnare, med oförändrad ränta och långsammare höjningstakt.
- Det här låg helt i linje med förväntningarna, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till TT.
Riksbankens prognos för den framtida reporäntan, den så kallade räntebanan, lämnas i det närmaste oförändrad.
Banken räknar med att reporäntan i genomsnitt ligger på 1,4 procent första kvartalet 2011 (1,3 procent i förra prognosen), 2,0 procent fjärde kvartalet 2011 (2,0), 2,9 procent fjärde kvartalet 2012 (2,9) och 3,4 procent ett år senare (3,4).
Reporäntan styr bland annat de rörliga bolånen.
Så här motiverar Riksbanken räntehöjningen i ett pressmeddelande:
”Den svenska ekonomin växer rekordsnabbt. Återhämtningen fortsätter också i omvärlden även om oron för den statsfinansiella utvecklingen i Europa ökat. Det underliggande inflationstrycket är fortfarande lågt i Sverige, men väntas stiga i takt med att konjunkturläget stärks. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och undvika ett för högt resursutnyttjande behöver reporäntan gradvis höjas”.
Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E O Svensson reserverade sig - liksom vid förra mötet - mot beslutet att höja räntan och mot räntebanan. De förordade att reporäntan skulle lämnas oförändrad på 1,0 procent och sedan gradvis höjas till 2,7 procent vid prognosperiodens slut.
”De ansåg att den föreslagna räntebanan innebär en mer åtstramande penningpolitik än vad som framgår av den penningpolitiska uppföljningen”, skriver Riksbanken.
Praktiskt taget alla räntebedömare var eniga. Enligt Reuters enkät spådde 18 av 20 analytiker en höjning med 0,25 procent.
Annika Winsth konstaterar att Riksbanken reviderar upp BNP-tillväxtprognosen ordentligt, vilket signalerar fortsatta räntehöjningar.
- Det kommer innebära en fortsatt åtstramning på hushållssektorn, säger Winsth.
Hon noterar också att två ledamöter i riksbanksledningen fortsätter att ligga på räntebromsen, men att de blir överkörda av majoriteten. Men hon har svårt att förstå hur de två, Svensson och Ekholm, resonerar när tillväxten ligger sådana nivåer.
- De sköt in sig på att resursutnyttjandet är lågt. Men det som hänt sedan dess är att det kommit en jättehög BNP-siffra som antyder att det inte är så lågt som alla trodde att det var i oktober, säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.
Statliga Konjunkturinstitutets chef Mats Dillén lutar åt att hålla med de två överkörda ledamöterna.
- Vi lutar lite åt Ekholm och Svenssons håll att man skulle kunna överväga en något lättare penningpolitik, säger Mats Dillén till TT.
- Även om det inte är några stora skillnader, tillägger han.
Dillén motiverar den lättare hållningen med att inflationstrycket i den svenska ekonomin ser ut att bli lågt de närmaste åren.
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas växa med 5,5 procent 2010 (4,8), 4,4 (3,8) procent 2011 och 2,3 procent 2012 (2,5) och 2,4 procent 2013 (2,4).
Konsumentpriserna väntas stiga med 1,3 procent 2010 (1,2), 2,2 procent 2011 (1,7), 2,0 procent 2012 (2,2) och 2,6 procent 2013 (2,6).
Den underliggande inflationen, enligt måttet KPIF, väntas bli 2,1 procent 2010 (2,0), 1,7 procent 2011 (1,3), 1,4 procent 2012 (1,5) och 1,9 procent 2013 (1,9).
