Den finansiella krisen tvingade igår Riksbankens ledning till att utlysa två presskonferenser. På morgonen för att meddela att reglerna för säkerheter vid lån från Riksbanken ändrats och mitt på dagen för att annonsera en räntesänkning tillsammans med fem andra centralbanker (däribland europeiska och amerikanska centralbanken).
Så sent som I början av september höjde Riksbanken styrräntan. Ett beslut som de fick mycket kritik för och där direktionen var delad mitt uti. En höjning som skedde med riksbankschefen Stefan Ingves utslagsröst.
Den allt djupare finanskrisen fördjupar den pågående konjunkturnedgången. Därmed sjunker inflationstrycket.
Sjunkande priser på oljemarknaden och övriga råvarumarknaden bidrar också till lägre inflation.
”Riksbankens direktion gör bedömningen att den ekonomiska tillväxten i Sverige försvagas och att inflationstrycket avtar som en effekt av den finansiella krisen”. Det är en nyckelmening i Riksbankens skriftliga förklaring till räntebeslutet.
Tidigare har Riksbanken talat om en kommande konjunkturnedgång men samtidigt pekat på en hög inflation och höga inflationsförväntningar. Därför har de fortsatt med räntehöjningar även om den sex personer starka direktionen inte varit överens.
Nu flaggar direktionen för att alla prognoser över tillväxten, sysselsättningen och inflationen ska dras ned. Men de prognoserna kommer först om två veckor när Riksbanken håller sitt ordinarie räntemöte.
Hittills har Riksbanken varit upptagen med att hålla igång det svenska finansiella systemet genom att låna ut 100-tals miljarder kronor. Diskussionen om styrräntan har legat på is.
Men alltfler bedömare har pekat på nödvändigheten av många sänkningar framöver. En ränta nedåt 3 procent vid nästa årsslut nämns allt oftare som mycket trolig.
Problemet med att sänka styrräntan är att sänkningen inte längre slår igenom som när det är normala tider på finansmarknaden. I USA har senaste årets sänkning av räntan inte dragit med sig boräntorna nedåt. Tvärtom så har de gått upp.
I Sverige har boräntorna stigit mer än vad höjningen av styrräntan motiverar. Oron på finansmarknaden innebär att räntan på alla värdepapper stigit (som bostadsobligationer som bolåneinstituten använder sig av) medan statspapper ansetts som de enda säkra och därför lockat köpare.
När oron på finansmarknaden höjt boräntan mer än vad Riksbanken egentligen velat har åtstramningen i ekonomin blivit större än önskat. När styrräntan nu sänks lättar (förmodligen) trycket på boräntorna.
Men det är bara början. Den kraftiga lågkonjunktur som världen är på väg in i kommer att kräva många fler räntesänkningar framöver. Men räntesänkningar används för att få igång en ekonomi på lågvarv.
Att få igång en ekonomi där finansmarknaden löpt amok kräver helt andra åtgärder. Riksbanken är tillsammans med alla världens centralbanker och politiker i full gång med räddningspaket och miljardlån.
Ingen ser slutet på det akuta finanskaoset däremot ser alla början på en riktigt djup lågkonjunktur.
– En gemensam aktion stärker förtroendet på marknaden, sa riksbankschef Stefan Ingves.
Den psykologiska effekten av att sex centralbanker tillsammans sänker sina styrräntor med en halv procentenhet ska inte underskattas. Den effekten kan vara mer betydelsefull än själva räntesänkningen.
För svenska Riksbanken är det också tacksamt att hoppa upp på räntesänkningståget. Samma dag som färsk statistik visar att inflationsförväntningarna fortfarande är alldeles för höga kan Riksbanken spola det som tidigare var favoritargumentet för räntehöjningarna.
Idag kommer statistik över inflationstakten i september. Med stor sannolikhet är den fortfarande över 4 procent.
Men Riksbanken väljer nu att fokusera på den finansiella oron. Att först se till att klara den akuta fasen och sedan fortsätta med räntesänkningar för att mildra lågkonjunkturen som med full kraft rullar in över Sverige. Så ser prioriteringarna ut.
