Färska mätningar om inflationsförväntningarna visar på nivåer som ligger långt över inflationsmålet 2 procent.
För några veckor sedan hade hög inflation och höga inflationsförväntningar föranlett Riksbanken att prata om behovet av hög styrränta. Eller åtminstone den hälft av den sex personer starka direktionen som, ledd av riksbankschef Stefan Ingves, röstade för höjning av styrräntan så sent som i september.
Men sedan dess har många miljarder kastats in i det svarta hål som finansmarknaden förvandlats till. Riksbanken har varit fullt upptagen med att se till att det finansiella systemet fungerar.
Främst handlar det om - åtminstone i Sverige - att fylla på med pengar när alla andra aktörer sitter på händerna och inte vågar låna ut. Om lånemöjligheterna torkar in upphör investeringar, om lån inte kan omsättas går företag omkull.
Att hålla det finansiella systemet under armarna är prioritet ett. Inflationen kommer i andra hand.
Det var också reaktionen på september månads inflationssiffror från SCB. Förväntningarna var att inflationstaken (mätt som KPI, konsumentprisindex) skulle gå ner från augusti månads 4,3 procent.
Så blev det inte. Större prisökningar än väntat på kläder drog upp prisnivån men experterna verkar ta det med ro. Allt fokus ligger på det akuta skedet i finanskrisen.
Alla är övertygade om att inflationen snabbt kommer att sjunka. Orsaken är enkel: en stor del av dagens svenska inflation, eller uttryckt på annat vis, en stor del av senaste årets uppgång i konsumentpriserna beror på höjd ränta, stigande bensin- och oljepriser samt högre priser på livsmedel.
Riksbankens sänkning av styrräntan i onsdags till 4,25 procent är ett trendbrott. Nu är räntan på väg ner. Så fort paniken på finansmarknaden upphör kommer också sänkt styrränta att betyda lika stor sänkning av korta räntor (som rörlig boränta).
I dagsläget lever räntorna sitt eget liv.
Oron på finansmarknaden och den accelererande lågkonjunkturen innebär att oljepriset är på väg ned och de internationella livsmedelspriserna sjunker också.
När räntorna sjunker liksom priset på livsmedel och olja då sjunker också inflationen i svensk ekonomi.
En beräkning från Sven-Arne Svensson, chefsekonom på Erik Penser Bankaktiebolag, visar att när effekterna av höjd ränta, olja och livsmedel räknas bort har konsumentpriserna stigit med endast 1,1 procent i snitt under senaste året.
Det tar upp till två år innan styrräntan fullt ut slår igenom i ekonomin. Därför ska styrräntan sättas efter vad man tror om inflationsnivån 18 till 24 månader fram i tiden. Inte efter vad dagens inflation är.
Allt fler bedömare menar att vi är på väg mot en inflation långt under 2 procent. Därför både ska och kan styrräntan sänkas.
Vid presskonferensen, efter veckans besked om räntesänkningen, betonade Riksbanken att alla deras prognoser skrivs ned. Prognoserna över sysselsättningen, tillväxten och inflationen blir lägre.
Om två veckor har Riksbanken ordinarie räntemöte. Då publicerar de en penningpolitisk rapport som innehåller nya prognoser, inklusive en prognos över styrräntan de kommande åren.
Bedömare tävlar om att förutspå låg styrränta framöver. Men vikten av styrräntans nivå är helt underordnad hur den akuta situationen på finansmarknaden löses. Och där är det större aktörer än Riksbanken som har huvudrollen.
