– En varning får effekt, det är inget man stoltserar med i sitt cv, säger Peter Strömberg, direktör för Revisorsnämnden.
Denna statliga myndighet har regeringens uppdrag att utöva tillsyn över branschen. När en revisor varnas, menar han, ska det leda till lägre ersättning. Detta gäller inte minst för de fyra stora revisionsbyråerna KPMG, Ernst & Young, Deloitte och PWC.
– Det finns mekanismer inom de stora revisionsbolagen som gör att det fungerar så att den varnade revisorns ersättning sänks, och det fungerar så, slår Peter Strömberg fast.
SvD Näringslivs granskning ger dock en helt annan bild. Under den senaste femårsperioden har tio av de fyra stora byråernas revisorer varnats av Revisorsnämnden. SvD:s genomgång visar att sju av dessa har fått högre ersättningar efter varningen. Inkomsterna av tjänst och kapital har ökat med i snitt 34 procent sedan varningarna utfärdades. Dessutom är samtliga revisorer kvar på samma byrå och har i dag över 230 revisionsrelaterade uppdrag per person.
När Peter Strömberg konfronteras med resultatet av SvD Näringslivs granskning medger han att nämnden inte följer upp varje varning och ser till att ersättningen sänks i enskilda fall.
– Det kan ju vara så att man vidtagit åtgärder, säger han.
Men är inte en varning en allvarlig kvalitetsbrist?
– Jo, det har visat sig vara en allvarlig kvalitetsbrist i ett enskilt revisionsuppdrag, säger Peter Strömberg men hävdar att det inte betyder att personen i fråga är en olämplig revisor.
Finns då någon vits att ge varningar om det inte får effekt?
– Klart det finns, det är inget en revisor vill ha.
Den värsta åtgärd som en revisor kan utsättas för är att få sin auktorisation upphävd. En sådan påföljd har dock på fem år bara drabbat två revisorer vid de fyra jättarna.
Under samma femårsperiod har 21 revisorer hos de mindre revisionsfirmorna, som har en betydligt mindre andel av marknaden, fått sina auktorisationer upphävda. Även på den här punkten tar Revisorsnämnden de fyra stora i försvar.
– Man har en bättre intern kvalitetskontroll inom de stora fyra, även på mindre kontor. Så de siffrorna är vi inte förvånade över, säger Peter Strömberg.
Det finns dock fler faktorer som kan spela in. Många av tillsynsmännen på Revisorsnämnden har bakgrund från de fyra stora revisionsbolagen. De auktoriserade revisorer som finns representerade i myndighetens disciplinnämnd, är dessutom båda representanter för de fyra stora. Dessutom uppger en av SvD Näringslivs källor att det finns bekantskapsrelationer mellan nämnden och de fyra revisionsjättarna.
Slutligen är de stora bolagen offensiva genom att ofta överklaga de disciplinära anmärkningar de får. Även detta möts av förståelse hos den myndighet som ska granska revisorerna.
– De stora har mer komplexa revisioner, det vi säger bygger mer på en komplex bedömning. Det är klart att de klagar då om de får en varning, säger Peter Strömberg.
Revisorsnämnden har genom en förordning från regeringen ansvar för att utöva tillsyn över revisorskåren. Men utöver den uppsökande tillsynen har en stor del av detta arbete lejts ut till revisorernas branschorganisation, Far (se faktaruta här bredvid). Detta är dock en medlemsfinansierad intresseorganisation inte bara för revisorer, utan för andra konsulter och specialister.
Toppen av organisationen är en återspegling av branschen i övrigt, med stort inflytande från de stora bolagen. Bland annat föreskrivs i stadgarna att styrelsens sammansättning särskilt ska reflektera antalet medlemmar från de ”stora revisionsbyråerna”. Åtta av fjorton styrelseledamöter, inklusive ordförande, kommer också från ”de fyra stora”. Vilka personer som för Fars räkning genomför den löpande tillsynen, och vilka som sitter i Fars disciplinnämnd, är dock en hemlighet.
– Man vill bespara personerna mail från nyfiken allmänhet och från media, säger Urban Engerstedt, chefsjurist på Far.
SvD granskar revisorerna
Tidigare delar i SvD Näringslivs granskning av revisorerna:
