Aldrig tidigare har så många varit emot ett svenskt medlemskap i valutaunionen.
Minskningen av andelen ja är statistiskt säkerställd liksom ökningen av andelen nej jämfört med mätningen i november i fjol då 44 procent skulle röstat ja och 42 procent röstat nej.
Andelen som säger att de i huvudsak är för svenskt medlemskap i EU var i maj cirka 56 procent och andelen emot var cirka 20 procent. Resten svarar att de saknar åsikt.
Andelen som är för är i stort sett oförändrad i förhållande till mätningarna i maj och november i fjol medan andelen som är emot har ökat från 18 procent i novembermätningen.
Män är fortsatt mer positiva till euron än kvinnor, 31 procent jämfört med 24 procent. Men även bland män har andelen positiva minskat kraftigt, från cirka 50 procent i november till 31 procent i maj. Andelen män som skulle rösta nej har ökat från 38 till 58 procent.
Andelen kvinnor som är emot euron var i november 45,6 procent och i maj 61,9 procent. I november kunde 37,2 procent tänka sig att rösta för euron medan den siffran sjunkit till 24,2 procent i maj.
Inget politiskt parti har längre en majoritet av sympatisörer som är för euron. I Folkpartiet är 48,5 procent mot och 40,1 procent för euron. I Moderaterna är 47,9 mot och 39,9 för. I de övriga partierna är skillnaderna betydligt större. Bland socialdemokratiska sympatisörer är 66,9 procent mot och 22,6 för, bland Centerpartister är 62,3 mot och 26,3 för och bland Kristdemokrater är 63,5 mot och 22,6 för. Störst är motståndet i Vänsterpartiet, där 73,6 procent är mot och bara 17,5 för. Bland Miljöpartiets väljare är 68,8 procent mot och 20,0 procent för euron.
Inga yrkeskategorier, vare sig företagare eller anställda, redovisar en majoritet för euron.
