Fyra listbyten och inga äkta nynoteringar. Så ser läget ut för noteringarna i Sverige under första kvartalet i år. Samma stiltje rådde på de europeiska börserna där totalt 18 bolag noterats hittills i år, jämfört med 72 under samma period 2008. Men minskningen för det introducerade kapitalet, helt nya bolag som noteras, sjönk ännu kraftigare, från 2 miljarder euro 2008 till 9 miljoner euro 2009. Det framgår i en rapport som revisions- och konsultfirman PricewaterhouseCoopers har gjort.

–Det här är en spegel av hur marknaden ser ut. Antalet noteringar är lågt, men ur ett riskkapitalförsörjningsperspektiv är de ännu lägre. Av de 18 noteringarna är väldigt många listbyten som inte tillför några nya pengar, säger Anders Axencrantz, ansvarig för marknadsnoteringar vid konsultföretaget.

Framför allt är det utomeuropeiska bolag, som tidigare stått för en stor del av det kapital som introducerats på börserna, som nu lyser med sin frånvaro.

Bland de börser som har fler nya noteringar än andra framhålls Warszawabörsen, men även Stockholmsbörsen står för en relativt stor del av de europeiska introduktionerna. Men detta är enligt Anders Axencrantz ingenting man kan dra några slutsatser av.

–Det är en ren tillfällighet. Det visar möjligen hur otroligt låg aktiviteten var till exempel i London. Vi måste få en total vändning i det ekonomiska klimatet med tanke på vad vi har bakom oss de två senaste åren.

Att de finansiella marknaderna måste stabiliseras för att nyintroduktionerna ska öka bekräftar även Swedbanks chefsanalytiker Anders W Bruzelius som samtidigt förklarar att det låga antalet nyintroduktioner är fullt naturligt.

–Bolagens orderingång sjunker kraftigt och i en osäker situation noteras det väldigt få tillgångar. Vi behöver se en uppgång på aktiemarknaden så att värderingen kommer upp och man får bättre betalt.

På Stockholmsbörsen ser man inte att det låga antalet nyintroduktioner har någon annan orsak än finanskrisen, men framhåller gärna sitt arbete med en fungerande marknadsplats för inte minst tillväxtbolag.

–För vår del har det varit många listbyten. Även om vi haft stora rörelser upp och ned på börsen har vi haft en väl fungerande marknad och vi har jobbat mycket med att se till att vi har en tillväxtmarknad som kan hjälpa bolagen att börja växa där och flytta upp till huvudmarknaden, säger Jenny Rosberg, vice vd Nasdaq OMX Nordic.

En tendens som däremot vittnar om att den värsta krisen kan vara över är att intresset för utköp från börsen har ökat den senaste tiden. Fortfarande sker inte detta i någon större omfattning, men enligt Jens Bengtsson, affärsjurist och partner på advokatbyrån Roschier, är intresset stort, även om det fortfarande finns tydliga hinder för att marknaderna ska fungera som vanligt.

–Det finns väldigt mycket eget kapital hos riskkapitalbolag och industriella bolag som är tänkt att användas för förvärv, men det krävs bankfinansiering för många affärer och så länge bankerna inte har öppnat sina förvärvsutlåningar är det väldigt svårt att få det här gjort, säger Jens Bengtsson.

När kreditmarknaderna väl börjar fungera finns det också enligt Jens Bengtsson en möjlighet att utköpen kommer i form av en ketchupeffekt, som därefter följs av nyintroduktioner.

–Det som förmodligen kommer att sätta igång först är inte nyintroduktionerna, utan utköp från börsen. De som kommer stärkta ur krisen ser att många konkurrenter blivit billiga.

–Det finns en möjlighet att det kommer att gå väldigt fort när det väl vänder eftersom det finns ett uppdämt behov både att sälja bolag och att göra konsolideringar och uppköp. Det kommer att innebära många utköp, men förhoppningsvis också många nya friska bolag in på börsen, säger Jens Bengtsson.