Inte minst utnyttjar de italienska bankerna ECB:s nya treåriga krediter till eurozonens banker, som lanserades i december. De treåriga ECB-lånen uppgår i dagsläget till totalt 489 miljarder euro, varav 161 miljarder till de italienska bankerna.
Siffrorna avspeglar hur svårt eurozonens banker har att finansiera sig på den privata kapitalmarknaden under den pågående skuldkrisen i eurozonen.
Skuldkrisen började i Grekland, som hösten 2009 kraftigt skrev upp sitt budgetunderskott i samband med ett regeringsskifte. Sedan dess har tre euroländer tvingats be om stöd utifrån för att klara sina finansiella åtaganden: Grekland, Irland och Portugal.
Grekland försöker sedan i somras få ett andra stödpaket på plats, med nödlån på 130 miljarder från EU och IMF och nedskrivningar på cirka 100 miljarder euro av den privata sektorns krav på Grekland, vilket enligt planen skulle sänka den grekiska statsskulden från 160 till 120 procent av BNP till 2020.
- Grekland jobbar på. Vi befinner oss i förhandlingar. Men det kunde gå snabbare. Vi arbetar hårt för det, sade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble i en intervju med SWR 2 på måndagen.
- Grekland måste genomföra allt vi har kommit överens om. Det hjälper inte med alla räddningspaket i världen om inte orsakerna tacklas på ett trovärdigt sätt.
Uttalandet görs inför en mötesintensiv vecka i eurozonen.
Förbundskansler Angela Merkel tar på måndagen emot Frankrikes president Nicolas Sarkozy i Berlin, för att försöka prata ihop sig om euroländernas lapptäcke av åtgärder mot skuldkrisen i eurozonen. Senare i veckan ska även Italiens premiärminister Mario Monti, före detta EU-kommissionär, till Berlin för samtal.
Samtidigt laddar Greklands premiärminister Lucas Papademos, för detta vice ECB-chef, upp inför en ny runda samtal med företrädare från EU, ECB och IMF, den så kallade trojkan, i slutet av veckan.
Inför samtalen har bland andra IMF:s chefekonom Olivier Blanchard ifrågasatt om skuldlättnaden på 100 miljarder euro räcker för att få ordning på de grekiska statsfinanserna.
Storbritanniens premiärminister David Cameron överväger att öka britternas stöd till IMF:s kriskassa till 30 miljarder euro (cirka 265 miljarder kronor), rapporterar The Financial Times med hänvisning till regeringskällor i London.
Det hänger dock på att även andra G 20-länder, som Kina och Brasilien, ger motsvarande tillskott.
Tidigare har Camerons regering satt ett tak på ytterligare brittiskt IMF-tillskott på 10 miljarder pund (cirka 110 miljarder kronor).
Euroländerna har sedan toppmötet den 9 december utlovat 150 miljarder euro i ytterligare kapital till IMF, för att fonden ska klara av eventuella stödinsatser i länder som Italien och Spanien.
Riksbankschefen Stefan Ingves har flaggat för att Sverige skulle kunna bidra med 100 miljarder kronor, men regeringen har hittills inte satt ned foten i frågan om hur stort det svenska stödet ska bli.
