– Det finns risker med det här. Det bästa vore om man kunde skilja dem åt så att de inte sitter gemensamt i de här företagen, säger Stig-Arne Ankner på Konkurrens- verket om att de tre eljättarna Vattenfall, Eon och Fortum fortfarande tillsammans kontrollerar 90 procent av kärnkraften i Sverige.
När elprischockerna avlöste varandra i början av året riktades massiv kritik mot elproducenterna. Teorier figurerade om att de samverkade för att få upp el- priset genom att ställa av flera kärnkraftverk för revision sam- tidigt. Kritik som elbolagsjättarna har slagit tillbaka mot.
Men att det över huvud taget finns en risk för att samägandet av kärnkraftsreaktorerna kan begränsa konkurrensen är ett allvarligt problem, anser regeringen. Därför har två förhandlingsmän, på uppdrag av regeringen, sedan 2008 försökt luckra upp kors-ägandet. Men nu står det klart – problemet går inte att lösa.
– De kom ganska långt, men det gick inte att hitta en lösning som var acceptabel för alla de här tre aktörerna, säger Ola Alterå (C), statssekreterare på näringsdepartementet.
Han anser samtidigt att det borde finnas ett egenintresse hos de tre elkraftsjättarna att bryta upp korsägandet för att bli av med misstankarna.
Enligt en välinsatt källa var Vattenfall och Eon intresserade av att hitta en lösning medan Fortum aldrig riktigt ”verkade förstå varför det var nödvändigt”. I slutskedet var det också, enligt källan, Fortum som inte var villigt att bryta upp samägandet.
Göran Hult, rådgivare på Fortum, förnekar dock uppgifterna. Men han medger att Fortums grund-inställning är att det är bättre att ”flera äger en del i ett kärnkraftverk än att äga ett eget” på grund av att kärnkraftverken är så stora.
– Men vi har ändå varit positiva till att ta del av de här diskussionerna för att det är ett problem att folk inte litar på oss och tror att vi manipulerar marknaden.
Göran Hult säger att inga förhandlingar har skett direkt med de andra elbolagen, utan att han bara har träffat regeringens förhandlingsmän.
– Vi redogjorde för våra förutsättningar och på något sätt gick det inte att få ihop alla tre bolagens förutsättningar. Jag vet inte vad som inte fungerade.
Lejonparten av Sveriges tio kärnkraftsreaktorer ägs idag av de tre elkraftsbolagen, samtidigt sitter de gemensamt i varandras styrelser. Statens eget bolag Vattenfall är den enskilt största ägaren.
– Det är upp till bolagen att fråga vad de kan göra för att stärka förtroendet för marknaden, säger Ola Alterå.
Samtidigt visar statistik att de ”oplanerade stoppen” av reaktorer, som i vintras ledde till skenande elpriser, har ökat stadigt sedan 2004. Under 2007 och 2008 rapporterades åtskilliga sådana händelser, framgår av ett dokument från Konkurrensverket daterat 12 september 2008.
Konkurrensverket har i flera studier kommit fram till att elmarknaden inte fungerar väl.
– Vi har ju ansett i många, många år i olika sammanhang att det finns risker med samägandet, säger Stig-Arne Ankner.
Det var en av flera orsaker till att regeringen till sist tillsatte två förhandlingsmän för att försöka luckra upp ägandet.
– Det var olyckligt och trist att man inte lyckades, säger han.
Nu har Energimarknads- inspektionen fått i uppdrag att se vad man kan göra för att öka insynen och minska riskerna med samägandet som i sin tur lett till ett förtroendeproblem.
– Vi kommer att undersöka om det finns behov av utökade krav på aktörerna på elmarknaden men också om det behövs förändringar i myndigheternas uppgifter, säger Tony Rosten, ställ- företrädande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.
Utredningen ska redovisas 30 november. Men Stig-Arne Ankner på Konkurrensverket låter inte överdrivet optimistisk.
– Grundproblemet förändras inte, så länge de sitter tillsammans som ägare har de inte samma incitament att bli hårda konkurrenter.
