I samband med förlängningsbeslutet skärps villkoren i stödprogrammet så att de stämmer överens med EU-kommissionens senaste riktlinjer.
– Jag tror att det är positivt att vi nu, under den oro som finns på finansmarknaden, har kvar möjligheten att få en statlig garanti för bankernas medelfristiga upplåning, och att också kapitaltillskottsprogrammet ligger kvar, säger finansmarknadsminister Mats Odell.
– Även om det inte finns någonting som tyder på att någon bank skulle behöva detta just nu så tror jag att det skapar lugn på marknaden.
Finns det en koppling till den nuvarande oron?
– Det är klart att det finns en koppling, att vi vill inte i förtid avveckla de här programmen. De kostar ju nämligen ingenting, att de ligger där, utan de är en försäkring som vem som helst kan ta om man uppfyller villkoren.
Hade ni inte förlängt programmet om det inte varit för den senaste tidens oro?
– Det är ju en hypotetisk fråga, men nu har vi en oro som är uppenbar och då tror jag att det är bra att det här programmet till och börja med nu finns fram till årsskiftet.
Räntorna för lån mellan banker i Stockholm steg på torsdagen, i linje med utvecklingen i övriga Europa. Av växande oro för kassabrist och i skuldkrisens skugga pressas även allt fler europeiska banker av högre räntor på sin upplåning. Bland annat efterlyste José Maria Ricciardi, vd för den portugisiska investmentbanken BES, på torsdagen mer likviditetsstöd från Europeiska centralbanken (ECB) med hänvisning till finansieringsproblem.
Tidigare i veckan har norska DNB Nor pekat på att det är i princip omöjligt för många banker att hitta långsiktig finansiering. En förklaring är att amerikanska investerare i allt högre utsträckning tvekar inför köp av obligationer från Europa.
Även svenska banker känner av räntetrycket. Gapet mellan den tremånadersränta som bankerna betalar på interbank-marknaden i Stockholm och statspapper med samma löptid har ökat från 0,27 till 0,41 procentenheter i maj.
– Vi har sett en tilltagande oro efter Greklandskrisen. Det har fortsatt under förra veckan, men just nu är det inget vi är särskilt oroade över, säger Thomas Backteman, kommunikationsdirektör på Swedbank.
Bland annat pekar han på att Swedbank medvetet förlängt löptiderna i sin upplåning redan före skuldkrisen.
– Fram till utgången av första kvartalet hade vi säkrat två tredjedelar av de utestående lån som förfaller 2010. Sedan dess har vi fått in ytterligare 2 miljarder euro. Det gör att vi har en väldigt stark position, säger Backteman.
– Vi har dessutom likviditet som gör att vi klarar oss 24 månader utan att ta in ytterligare likviditet, tillägger han.
Håller det förhöjda priset för bankernas upplåning i sig kan man räkna med att det spiller över på räntorna på bolån och andra konsumentkrediter, enligt Tomas Pousette, chefekonom på bolåneinstitutet SBAB.
– Det blir ju ett högre ränteläge än det annars skulle ha varit. Sedan återstår det att se hur det här fördelas mellan banker och kunder. Men det är väl troligt att det mesta vältras över på kunder, säger Pousette.
– Det innebär att det blir dyrare räntor ut till konsumenter. Det är samma tendenser nu som vi såg under finanskrisen (2008) egentligen, bara att det är betydligt mildare än så länge, tillägger han.
Enligt Pousette ligger skillnaden mellan interbank-räntan på tre månader och statspapper med samma löptid normalt på omkring 0,20 procentenheter.
– Trenden är helt klar. Det här har stigit de senaste veckorna. Nu är vi uppe på drygt 0,40 procentenheter. Men när finanskrisen var som värst hade vi typ 2,00 procentenheter.
Först att ta smällen utanför bankerna blir troligen bolånekunder med rörliga bolån, tror Pousette.
– I första hand påverkar det korta och rörliga boräntor. Men när räntorna för bostadsobligationer också rör sig uppåt påverkas även långa boräntor.
De skärpta villkoren i programmet innebär att priserna för de statliga garantierna höjs för banker med sämre kreditbetyg på sina obligationer. Syftet är att programmet ska avspegla förhållandena på marknaden bättre.
För att förlängningen av bankstödet ska träda i kraft krävs godkännande av EU, vilket väntas före den 1 juli 2010.
