Företagens förväntningar var höga på att regeringen skulle underlätta företagandet efter tio år av socialdemokratiskt Göran Persson-styre. Regeringen Reinfeldts ambitioner var också höga. Målet var att företagens administrativa kostnader genom regelförenklingar skulle minska med 25 procent under perioden 2006–2010. När den senaste mätningen presenterades 2010 hade kostnaderna dock bara minskat med 7,3 procent och målet förlängdes till 2012.

Ansvaret för regelförenklingarna har legat på Maud Olofssons bord. Nu är det Annie Lööf som får ärva ambitionen att minska regelbördan. Hur det går med det arbetet kommer vi att få svar på först våren 2013 när nya siffror presenteras. Företagens intresseorganisationer är dock överens om att det inte saknas reformer för Annie Lööf att ta tag i.

– Man har tagit ett viktigt första steg. Men nöjda är vi inte, utan det finns fortsatt fler saker regeringen kan göra, säger Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv.

De organisationer SvD Näringsliv varit i kontakt med är positiva till att regeringen tagit ett strukturerat grepp om lagstiftningen för företagare. Mätningarna av regelbördan är ett exempel. Ett annat är införandet av Regelrådet, en fristående statlig kommitté, som har till uppgift att utreda konsekvenserna av lagförslag på företagsområdet.

Och det har också genomförts förändringar som konkret minskat regelbördan för företagen, enligt Jens Hedström, vd på Näringslivets regelnämnd, en organisation som ägs av bland annat Svenskt Näringsliv. Han nämner till exempel att regeringen minskat rapporteringsskyldigheten på arbetsmarknadsområdet. Kartläggningar av jämställdhet och löner på arbetsplatserna behöver inte lämnas in lika ofta. De stora konkreta förändringarna som berör alla företag lyser däremot med sin frånvaro.

– Nu har vi väntat länge. Nu är det dags att regeringen levererar i den delen, säger Jens Hedström.

Intresseorganisationerna lyfter framför allt fram tre områden där regeringen behöver förändra lagstiftningen. Momsreglerna är i många delar krångliga och behöver förenklas. Inom arbetsrätten behöver lagen om anställningsskydd ses över så att kompetensen i högre utsträckning styr vem som får sägas upp. Och på miljöområdet finns det regler om företagens skyldigheter att göra miljökonsekvensbeskrivningar där kraven behöver förändras.

På ett område får regeringen underkänt. Kassaregisterlagen infördes för knappt två år sedan och innebär att företagen måste ha en kassaapparat som är certifierad. Den innehåller också en kontrollenhet som bara Skatteverket har tillgång till. Enligt Elisabeth Thand Ringqvist, vd på Företagarna, är syftet att minska skattefusk bra men det blev kostsamt för företagen.

– Små butiker upplever också att det är obehagligt att Skatteverket kan gå in och läsa av dosan som innehåller information som de själva inte kommer åt, säger hon.

Flera reformer på skatteområdet får däremot tummen upp från företagarna. Den förlängda momsperioden som gör att momsen kan betalas in senare än förut är ett exempel. Rot- och rut-avdragen har gjort svarta jobb vita och regler om minskad förmögenhetsskatt har gynnat företagen ekonomiskt.

Det finns dock önskemål kvar. Även här handlar det om de stora penseldragen och reformer som är långt ifrån gratis. Företagarna är positiva till att regeringen har minskat arbetsgivaravgifterna men skulle vilja se ännu större sänkningar. När det gäller sjuklöneansvaret, det vill säga arbetsgivarens skyldighet att betala hela eller delar av lönen under tiden en anställd är sjuk, vill företagen se lättnader. De menar att sjuklöneansvaret påverkar inte minst småföretagens vilja att anställa.

De förslag som regeringen har lagt i den kommande budgeten välkomnas i stort av intresseorganisationerna.

Ytterligare förändringar av de så kallade 3:12-reglerna kommer att göra att en mindre del av företagens överskott behöver plockas ut som inkomst av tjänst, vilket ger skattelättnader.

Regeringen planerar också att göra det billigare för företagen att investera i forskning och utveckling. Förändringar av den så kallade expertskatten ska göra det lättare att locka kompetens från andra länder till svenska företag.

Men Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv, är inte enbart postitiv till en sådan förändring.

– Man försöker lappa genom att införa expertskatten. Det visar bara att vi har för höga marginalskatter. annars skulle man inte behöva expertskatten, säger hon.