Det är inte läge att skylla ifrån sig. Underhållet av husen i många miljonprogramsområden har eftersatts under en lång tid, och det är i grunden fastighetsägarnas ansvar. Det tycker både Hyresgästföreningen och branschorganisationen Fastighetsägarna. På vissa håll är skälet exempelvis pengabrist, på andra att frågan inte har drivits.
Men om orättvisor i det politiska systemet kunde jämnas ut skulle renoveringsintresset kunna få sig en rejäl skjuts. En rapport från Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sveriges allmännyttiga bostadsbolag visar att kostnaden för en nybyggd hyresrätt är 2000 kronor högre per månad än ett nybyggt småhus eller en bostadsrätt. Samtidigt gäller de rot-avdrag, som villa- och bostadsrättsägare kan utnyttja, inte för hyresfastigheter.
–Hyresrätten är orättvist beskattad idag. Rättar man till det och kombinerar det med rot-avdrag så kommer det att finnas stora möjligheter att ta sig an miljonprogrammen, menar Reinhold Lennebo, vd på Fastighetsägarna.
Barbro Engman, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, håller med.
–Eftersom rot-avdragen gör det möjligt att hålla bostadsrätter och villor i gott skick vore det mest rimliga att hyresrätten hade samma möjlighet att bygga till, bygga om och renovera, säger hon.
På så sätt skulle också risken för astronomiska hyreshöjningar dämpas. För när det gäller övriga, eventuella, subventioner och stödinsatser, går åsikterna isär.
–Det snedvrider konkurrensen. Har man med subventioner byggt stora bestånd som man sedan inte har kunnat underhålla löpande, så är det inte rimligt med nya subventioner. Det finns hushåll i miljonprogrammen som inte kan ta en hyreshöjning, men då ger kommunallagen kommunerna rätt att ge stöd till de hushållen, säger Reinhold Lennebo.
Barbro Engman är mer öppen för att samhället går in och subventionerar upprustningen.
–Det finns ett samhällsintresse i det här eftersom byggnaderna samtidigt måste energieffektiviseras. Vi ser ju klimatmålen som så viktiga att vi till exempel har infört en nybilspremie, då skulle man kunna tänka sig en miljöpremie för smarta, energieffektiva lösningar vid renoveringar också, säger hon.
Oavsett vilket så anser båda att en avgörande faktor för framgångsrika renoveringar är att utformningen tas fram i nära samarbete mellan de olika aktörerna och de boende.
–Det är det greppet från Tällberg som jag gillar – helhetssynen på miljonprogramsområdena. Man kan inte isolera detta till att bara handla om att renovera husen, med tanke på den socioekonomiska potentialen som detta har. Det skulle kunna öka både integrationen och sysselsättningen om det görs rätt, säger Reinhold Lennebo.
Barbro Engman håller med.
–Det är de erfarenheterna man har från till exempel Gårdsten i Göteborg. Bygger man en miljon bostäder så är de husen inte bara fastighetsägarnas intresse, för de människor som bor där har kopplingar till en massa olika samhällsfunktioner. Det borde finnas något slags egenintresse också för landsting och kommun att de här husen fungerar.
