- Vi tror att vi har det stora fallet i tillväxten bakom oss, och vi tror att den ekonomiska aktiviteten kommer i gång, låt vara inte med någon större dramatik, under de närmaste åren, sade riksbankschefen Stefan Ingves under presskonferensen om räntebeslutet.

Ingves pekade bland annat på indikatorer som tyder på stigande export och på en ekonomisk återhämtning i både Europa och USA.

- Allt det här drar i rätt riktning även när det gäller svenska förhållanden, sade Ingves och underströk återigen att han inte räknar med någon större dramatik i den ekonomiska utvecklingen.

- Vi pratar inte om förändringar i samma storleksordning som efter den stora lågkonjunkturen och den enormt snabba tillväxt som vi fick sedan.

Om utfallet hittills under lönerörelsen sade Ingves att avtalen och de löneökningar de ger ”ligger inom det intervall som är hanterligt”.

Han fick också frågan om hur han ser på att regeringen baserar sin politik på sänkta räntor.

- Alla gör bedömningar och prognoser om än det ena och än det andra. Vi gör prognoser om finanspolitiken och de gör prognoser om penningpolitiken, sade Ingves.

Som vanligt reserverade sig ledamöterna Karolina Ekholm och Lars E O Svensson mot beslutet. De båda ville sänkte styrräntan till 1,0 procent och samtidigt sänka räntebanan.

Sedan Riksbankens senaste bedömning i februari har ledningen skrivit ner den svenska BNP-prognosen för i år till 0,4 procent. Nästa år stiger BNP med 1,9 procent. Tidigare spådde riksbanksledningen en BNP-tillväxt på 0,7 procent i år och 2,1 procent 2013.

Även inflationsutsikterna har reviderats ned något. Nu spår banken att inflationen, mätt med KPI, landar på 1,2 procent i år (1,4) och 1,9 procent nästa år för att sedan stiga till 2,9 procent 2014.

Inflationsmålet ligger på 2,0 procent. Det gör att Riksbanken räknar med att börja höja reporäntan nästa år för att 2014 ligga på i snitt 2,5 procent.

Riksbankens räntebana, utan några ytterligare sänkningar i planerna, ökar trycket på finanspolitisk stimulans från finansminister Anders Borg (M), enligt Mats Dillén, chef för Konjunkturinstitutet (KI).

När Borg lade fram sin vårproposition i måndags visade det sig att regeringen bygger sin prognos om en stark ekonomisk återhämtning 2013 och framåt - med en tillväxt på mellan tre och fyra procent i flera år - på att Riksbanken till årsskiftet har sänkt reporäntan till 1,00 procent.

Men av Riksbankens räntebana, bifogat onsdagens räntebesked, framgår att en majoritet i direktionen inte räknar med att det blir fler räntesänkningar.

- Det är en stimulans som finansministern har räknat med i sin budget. Nu ser den inte ut att bli av. Det kommer att ha en viss negativ effekt på tillväxten, säger Dillén.

- Det ökar behovet av stimulanser från finanspolitiken. Fast, samtidigt kvarstår de nedåtrisker som regeringen pekar på.

Enligt Dillén ska man dock ta med i bedömningen att ”mycket hinner hända fram till höstbudgeten” och att både Anders Borg och Stefan Ingves kan komma att ändra sig vad gäller finans- respektive penningpolitiska stimulanser för att få fart på tillväxten.

- Riksbanken har ju ändrat sig tidigare. Deras egna förutsägelser om reporäntan har ju inte varit så där väldigt träffsäkra hittills. Och man ska nog inte utesluta att det blir en räntesänkning på nästa räntemöte, säger Dillén.

KI har dock en prognos om att Riksbanken ligger kvar på 1,50 procent till början av 2014, då stegvis höjningar upp till drygt tre procent 2016 väntas.

Swedbank hade velat se en sänkning av räntan i dag.

- Jag delar inte uppfattningen om att man borde ligga stilla nu. De tecken vi ser på en förbättring är för svaga. Det hade varit rimligare att sänka och på så sätt underlätta något för den svenska arbetsmarknaden, säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.

Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom, noterar att Riksbanken gör väldigt små justeringar i sina prognoser.

- Det gör att det är ganska rimligt att ligga kvar med räntan på 1,50 procent, säger han.

Klyftan mellan finansdepartementet och Riksbanken vad gäller lämpligt ränteläge bygger på att de har olika syn på hur väl resurserna utnyttjas i svensk ekonomi, enligt Robert Bergqvist.

I Anders Borgs värld är siktet inställt på en så kallad jämviktsarbetslöshet på cirka 5 procent. Riksbanken verkar för sin del räkna med att den svenska arbetslösheten över en konjunkturcykel efter finanskrisen ligger på 6,0-6,5 procent.

- Regeringen bedömer att Sverige har mycket mer lediga resurser. Av detta följer att inflationen blir lägre. Då tycker man att det finns ett utrymme att sänka räntan. Riksbanken gör inte samma bedömning, säger Bergqvist.

LÄS MER: Se SvD:s omtalade räntekarta