Idag presenterar Mäklarstatistik siffror över prisutvecklingen på bostadsmarknaden och det är inte mycket som tyder på något större prisfall.

Strax före påsk höjde Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Enligt Riksbankens prognos kommer styrräntan fortsätta höjas för att i slutet av 2013 ligga runt 3,5 procent.

Den som har rörligt bolån får i dag betala nästan 4 procents ränta, enligt bankernas officiella siffror. Det innebär en ökning med knappt 2,5 procentenheter från den historiskt låga nivån runt årsskiftet 2009/2010 då de rörliga bostadsräntorna var nere på nästan 1,5 procent.

Men trots att räntan nu klättrar uppåt tycks det inte leda till någon större dramatik. De experter SvD Näringsliv talat med är överens om att att hushållens starka ekonomi är den viktigaste förklaringen till att fallet på bostadsmarknaden uteblir. Och det är framför allt tre faktorer som påverkat hushållen positivt:

• Jobbskatteavdraget som införts av regeringen Reinfeldt har gjort att de som arbetar får ut mer pengar efter skatt varje månad. Regeringen har dessutom aviserat att ytterligare ett jobbskatteavdrag finns i pipeline.

• Arbetslösheten jobbar sig nedåt och inom vissa branscher talas det nu om arbetskraftsbrist. Att arbetslösheten sjunker bidrar också till att hushållen känner trygghet, vilket motverkar ett prisfall på bostadsmarknaden.

• Experterna spår att lönerna kommer öka i en allt snabbare takt. Till hösten drar en ny avtalsrörelse i gång och Riksbanken och andra bedömare räknar med att avtalen kommer att hamna på en högre nivå än föregående avtalsrörelse givet det starka ekonomiska läget i Sverige.

Men det finns också andra faktorer som påverkar bostadsmarknaden. I framför allt storstadsområdena finns det fläckvis en bostadsbrist till följd av bland annat inflyttning vilket hjälper till att hålla uppe priserna. Under 2010 var det enligt SCB 6070 personer fler som flyttade in till StorStockholmsområdet än som flyttade ut. Det byggs också få nya bostäder vilket påverkar utbudet negativt.

Dagens ränteavdrag infördes genom en skattereform på 90-talet. Svenska folket har sedan dess vant sig vid möjligheten att göra avdrag för 30 procent av räntekostnaderna och Annika Winsth på Nordea tror att det skulle vara politiskt svårt att förända det.

–Att ta bort det vore en alldeles för drastisk förändring. Ska man förändra det måste det ske pö om pö, så att man sänker det ner till en lämplig nivå. I Danmark går man till exempel från 33 till 25 procent och tar en procentenhet om året.

Rotavdraget har gjort att många passat på att renovera sina hus och bostadsrätter. Men även om säljaren kan ta mer betalt för sitt hus efter en renovering tror inte experterna att reformen i sig påverkat priserna i någon större utsträckning.

Var går då smärtgränsen för hur höga räntor hushållen mäktar med innan priserna börjar sjunka? Här går meningarna isär. Jeanette Gustafsdotter, vd på Mäklarsamfundet, tror att hushållen klarar en räntenivå på 7,5 procent, innan priserna sjunker. Orsaken är enligt henne att bostaden är viktig för hushållen som hellre prioriterar bort lyxkonsumtion i form av resor och dyra tv-apparater.

Bengt Hansson på Statens bostadskreditnämnd håller inte med. Han tror att vi kommer att se effekter på bostadspriserna redan när de rörliga boräntorna börjar komma upp kring 5–6 procent.

–Det finns alltid de som har möjlighet att välja och som då inte köper bostad. Priset sätts ju inte efter vad genomsnittet av hushållen gör utan utifrån de som går in och ut ur bostadsmarknaden, det är de som sätter priserna.

Om räntenivåerna för hushållen kommer upp i 7,5 procent tror han, i motsatts till Jeanette Gustafsdotter, att priserna kommer att falla.

–Talar du om de räntenivåerna, då kommer vi att se ordentliga prisfall på bostadsmarknaden. Vi har sagt länge att den svenska bostadsmarknaden är ungefär 20 procent för högt värderad.