Positivt reagerade obligationsmarknaden där man drog en lättnadens suck efter den miljardtunga uppgörelsen i helgen som tills vidare sätter stopp för veckor av intensiv spekulation med grekiska statspapper.

Räntan för grekiska statsobligationer med en löptid på två år krympte igår förmiddag med 2,25 procentenheter till 11,32 procent. Att räntenivån trots detta är nästan dubbelt så hög som för bara fyra veckor sedan visar i vilken omfattning marknaderna fortfarande saknar förtroende.

Avgörande blir nu den politiska utvecklingen i Grekland. Allt står och faller med regeringen Papandreous förmåga att piska igenom reformerna och politiskt överleva ett växande motstånd i befolkningen.

Ett första test kommer redan imorgon när det mäktiga fackförbundet GSEE kallar medlemmarna i det privata näringslivet till strejk. Därmed förstärks strejkvågen som i går inleddes i sophämtningen och i dag fortsätter med statstjänstemännen.

Även internt växer pressen på premiärminister Giorgos Papandreou. Kritiker i det egna socialdemokratiska partiet Pasok hävdrar att premiärministern gett efter för nyliberala krav utifrån och i onödan släppt in Internationella Valutafonden IMF som nu håller i de grekiska tyglarna. På gatorna i Aten skanderar demonstranter nu: ”Nej till IMF-dikaturen!”

Det värsta tänkbara scenariot för regeringen är att inte bara fackföreningarna och en högljudd och delvis militant ungdoms- och proteströrelse attackerar sparpaketet. Faller även stödet från den grekiska medelklassen, som är beredd att göra uppoffringar och som hittills har hållit sig borta från protesterna, krymper det politiska manöverutrymmet dramatiskt.

De grekiska medierna har redan räknat ut att svångremspaket kommer att drabba en familj som i dag tjänar knappt 39000 euro om året, cirka 375000 kronor, med minst 32000 kronor. Fackföreningarna talar om förluster på 20–30 procent om året.

Marknaderna väntas nu följa det politiska spelet med argusögon. Inte minst som regeringen i Aten varje kvartal måste avlägga rapport hos EU och IMF för att få nya delbetalningar beviljade. Detta riskerar att förstärka svängningarna på marknaden.

– Inför varje granskning kommer det att uppstå spekulationer huruvida Grekland har uppfyllt kraven eller inte, tror ekonomerna vid Royal Bank of Scottland.

Nyktert betraktas på marknaderna även Greklands förmåga att modernisera ekonomin och lyfta landets konkurrenskraft. ”Vi skulle gärna vilja se en grekisk plan för strukturreformer för att höja den potentiella tillväxten och skapa utrymme för en anpassning av ekonomin”, manar Thorsten Polleit vid Barclays Capital.

Svag konkurrenskraft är ett fenomen som går som en röd tråd inte bara genom den grekiska ekonomin utan också genom stora delar av Medelhavsländerna. Medan Tyskland sedan starten på valutaunionen har sänkt sina lönekostnader per producerad enhet i industrin med 15 procent har dessa ökat med 5 procent i Portugal och i Grekland legat stilla.

– Om inte Spanien och Portugal förstärker sina ansträngningar inom finans- och tillväxtpolitiken kommer marknaderna att vara frestade att testa EU:s aptit på fler räddningspaket, varnade igår Marco Annunziata, chefsekonom vid italienska banken UniCredit.

Spanien hade förra året Eurozonens tredje största budgetunderskott med 11,2 procent av BNP. I topp låg Irland med 14,3 procent och Grekland med 13,6 procent.