En man går förbi en bank vars fasad blivit nedklottrad. ”IMF ut ur Grekland” står sprejat på pelaren. Till höger syns en kvinna i en klädaffär. Klädbranschen har haft det tufft en tid i Grekland och de ny hårdare sparprogrammet lär inte göra tillvaron enklare.
Foto: Petros Giannakouris/AP, REUTERS/John Kolesidis/REUTERS
Höjd pensionsålder, sänkta löner för offentliganställda, höjda skatter på alkohol och bensin och höjd moms. Det är några av delarna i det räddningspaket som den grekiska regeringen i helgen kom överens om med Internationella Valutafonden (IMF) och euroländerna.
Men samtidigt som EU-kommissionen igår välkomnade paketet kommer förslagen att slå hårt mot grekerna. Anställda i den offentliga sektorn får sina löner frysta i tre år och förlorar dessutom de två extra månadslöner som de idag har. Konkret innebär det en lönesänkning på runt 16 procent.
Samtidigt höjs pensionsåldern och för vissa yrkesgrupper kan det handla om 10 till 15 år längre i yrkeslivet.
– Grekland tillhör ett av de länder med mest förmånliga pensionsregler i EU. Men det kanske inte är rimligt att arbeta så kort som vissa arbetsgrupper gör idag, så pensionssystemet måste förändras, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Att rädda den grekiska ekonomin blir alltså långt ifrån en dans på rosor. Både Annika Winsth och Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, jämför med den svenska krisen på 1990-talet. Räddningen då var bland annat att låta valutan flyta och en exportindustri som kunde agera draglok.
Grekland saknar dock båda möjligheterna – exportindustrin är relativt liten och med euron är dörren stängd för till exempel en devalvering av valutan. Lösningen måste istället bli sänkta statliga utgifter och höjda skatter.
– Grekland får i likhet med Lettland arbeta med det vi kallar interndevalvering, alltså att försöka öka konkurrenskraften inte med hjälp av valutan utan med kostnadsnedskärningar och ökad produktivitet, säger Cecilia Hermansson.
Än har Grekland inte drabbats av stängda sjukhus och skolor – en lösning som Lettland tog till för att spara pengar förra året. Men precis som Sverige under 1990-talskrisen måste de offentliga utgifterna i Grekland nu minska radikalt.
– De måste skära i utgifterna för att bli mer konkurrenskraftiga. Grekland tillhör de länder i euro-området som har haft högst kostnadsökningar på senare år och därmed är minst konkurrenskraftiga. Och det går inte att använda osthyveln, utan det måste till en betydligt större kniv än så, säger Annika Winsth.
För turister i Grekland kan dock räddningspaketet spara pengar. Visst, både momsen och skatterna på alkohol och bensin höjs, men ekonomer räknar trots det med sänkta priser.
– För att bli mer konkurrenskraftiga måste de sänka priserna. En bra jämförelse är Turkiet, som är likt i servicenivå och turism. Men Turkiet har ett betydligt lägre kostnadsläge. Min bedömning är därför att det blir billigare att åka till Grekland framöver, säger Annika Winsth.
– Det kommer att vara kärvt att höja priserna i konsumentleden i ett nästan deflatoriskt klimat, utan det är vinsterna som kommer att gå ner. Jag skulle tro att det blir billigare på sikt att resa till Grekland. Men det blir inte som när en valuta tappar 20 till 25 procent och det blir billigt direkt, utan här kommer kostnadsanpassningen ta tid, säger Cecilia Hermansson.
