Fylliga läppar och en uppumpad aktiekurs. För att öka försäljningen erbjuder börsnoterade Q-Med sina aktieägare en gratis skönhetsspruta som kan användas för bland annat läppförstoring och för att få slätare hy. Men särskilt många aktieägare verkar inte ha nappat på erbjudandet som är värt några tusen kronor.
Foto: Pontus Lundahl/SCANPIX
Idag är det mycket ovanligt att börsbolagen ger sina aktieägare gåvor i form av rabatter på varor företaget tillverkar eller säljer. Ett av undantagen är medicinteknikbolaget Q-Med, som verkar inom skönhetssektorn med sina estetikprodukter.
Q-Meds grundare och Vd Bengt Ågerup har skickat ut ett brev till bolagets 14000 aktieägare. Alla erbjuds fram till sista augusti en valfri spruta Restylane eller Macrolane. Egentligen är det ett generöst erbjudande. Dessa engångssprutor för att pumpa upp läppar, bröst, rumpa med mera till önskad storlek eller släta ut rynkor kan kosta uppåt 3000 kronor. Men det finns hakar i erbjudandet.
Sprutan ska användas på någon av de kliniker som Q-Med anger. Och själva behandlingen måste aktieägaren själv betala. För till exempel läppar kan en behandling kosta 1500–3000 kronor, upplyser en av klinikerna oss.
Effekten från en behandling kan vara 9–18 månader. Sedan ”måste” en ny behandling göras. Och då går det inte att använda den gamla sprutan. Aktieägaren får då betala fullt pris. Kunden är alltså fast. Något klart besked från bolaget om hur många aktieägare som nappat på erbjudandet har SvD inte lyckats få men vad vi förstått är det inte någon rusning till sprutorna.
Den här typen av skönhetsbehandlingar riktar sig främst till kvinnor, även om män förekommer i kundkretsen. Männen dominerar annars som aktieägare, men i Q-Meds fall kan ägaren överlåta kupongen på någon ”närstående”.
Den skönhetstörstande ska inte behöva riskera att åka på en skattesmäll i form av förmånsbeskattning för fri spruta.
– Jag gör den preliminära bedömningen att det här inte är en skattepliktig förmån, säger skattedirektör Björne Sjökvist på Skatteverket.
Han stöder sig då på några rättsfall från tidigt 80-tal. Det gällde bland annat NK som gav sina aktieägare ett rabattkort, NK Guldkort, som berättigade till rabatter i varuhusen på 5–10 procent. SEB hade förr ett aktieägarkonto som gav lite högre sparränta och också den förmånen var skattefri. I bägge fallen fanns ingen koppling till bolagets vinst eller hur många aktier man ägde.
Förr var det relativt vanligt med den här typen av aktieägarförmåner. En av de kanske mest kända var det börsnoterade modevaruhuset Meas 5-procentiga rabatt till aktieägarna. Förmånen gjorde att man fick en trogen kundkrets och många aktieägare. Ändå gick det anrika varuhuset vid Norrmalmstorg i graven 1985 efter 102 år. Rabatten, fastighetsaffärer och ett misslyckat företagsköp bidrog till fallet.
Betydligt högre rabatt, 25 procent, fick den som var aktieägare i det forna OTC-bolaget HP Färg Kemi. Kinnevik gav förr rabatter på sina ”biltelefoner” i dotterbolaget Comviq eller 1500 kronor rabatt på en Toyota. Även varuhuset Åhléns och en del andra hade skattefria rabatter.
Företagen skulle mycket väl kunna återinföra förmåner riktade till aktieägare utan att de riskerar att förmånsbeskattas men uppenbarligen ligger det inte i tiden. Vad som helst tillåts dock inte. Förmånerna ska vara kopplade till de egna produkterna, gynna företaget och får inte vara förtäckt utdelning eller överstiga sedvanlig kundrabatt. Idag har bolagen istället valt att satsat på kundkort och andra lojalitetsprogram utan koppling till ägande.
