Riksbanken ändrade inte på sin ränteprognos om fortsatt låg styrränta minst ett år till. Bedömare utanför Riksbanken hade trott på en räntehöjning redan våren 2010. Gårdagens besked gick i motsatt riktning vilket sänkte den svenska kronan.
Riksbanken anser att det behövs en låg styrränta under lång tid och meddelade att räntan kommer att ligga kvar på 0,25 procent fram till hösten 2010.
Men Riksbankens prognoser har havererat förr. För exakt ett år sedan höjde de styrräntan till 4,75 procent. Sedan exploderade finanskrisen i deras ansikte och de fick rekordsänka för att över huvud taget få ekonomin att fungera.
Snabbheten i det senaste årets sänkningar har överraskat marknaden. Nu ligger Riksbanken så nära noll procent som de anser vara möjligt. Orsaken är naturligtvis härdsmältan på finansmarknaden.
För att understryka att de menar allvar med gårdagens räntebeslut lånar Riksbanken återigen ut 100 miljarder kronor till fast låg ränta under ett år till svenska storbanker. På så sätt ges förutsättningar för att både hushåll och företag ska kunna njuta av mycket låga räntor minst ett år till.
Många bedömare förvånades över beslutet om miljardlånet (ett liknande lån gavs i juli) men de tror ändå att Riksbanken kan bli tvungna att höja räntenivån tidigare.
Och tvivlarna finns i direktionen själv. En av de sex ledamöterna (Lars E O Svensson) ville ha noll procent i ränta. Det ville han redan på julimötet.
Lars E O Svensson anses vara en av världens främsta akademiska experter på penningpolitik. Antingen vet han något som ingen annan vet i direktionen eller också sitter han med näsan alltför djupt i sina läroböcker.
Men det finns en annan, mer intressant oenighet i direktionen. Två av ledamöterna (Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak) reserverade sig mot ränteprognosen. De anser att ekonomin kommer att utvecklas mer positivt än vad Riksbankens övriga ledamöter anser.
Det är en åsikt som ligger mer i linje med vad många bedömare utanför Riksbanken anser. Om de vinner över fler på sin sida kommer styrräntan att höjas tidigare, kanske redan till våren.
De två reservanterna anser inte heller att Riksbanken behöver låna ut miljarder till bankerna till en fast ränta. De anser inte att ekonomin behöver den stimulansen. Det anser inte bedömare utanför banken heller.
Men skälet till utlåningen är knappast behovet att förse marknaden med likviditet utan att understryka Riksbankens prognos om en bibehållen styrränta på 0,25 procent till hösten 2010.
Det finns allt fler tecken på en vändning i ekonomin. Inköpschefsindex har stigit och finansmarknaderna fungerar bättre men återhämtningen tar tid.
För att bidra till en stabil återhämtning har Riksbanken beslutat att styrräntan ska ligga kvar på 0,25 procent. Det är alltså majoritetens åsikt i direktionen. Stefan Ingves är inte oroad över åsiktssplittringen i direktionen.
–Åsiktsrikedomen ökar vid vändpunkter i ekonomin. Det här är den bästa bedömning vi kan göra just nu, säger han.
Även om läget på de finansiella marknaderna har förbättrats är det fortfarande inte normalt. De gröna skott som finns i ekonomin är ett resultat av de gigantiska satsningar som regeringar och centralbanker gjort världen runt.
De behövs ett tag till, men hur länge tvistar de lärda om. Osäkerheten är genuin och redan pågår livliga diskussioner om hur satsningarna ska avvecklas för att undvika en ny bubbla.
Under tiden fortsätter räntefesten för de svenska hushållen. Om Riksbanken gör en korrekt bedömning ska styrräntan ligga kvar minst ett år till.
Av de som tecknade nytt bolån hos SBAB under augusti valde 91 procent den kortaste bidningstiden tre månader. Sedan mätningarna startade år 2000 har andelen aldrig varit högre.
Riksbankens direktion beslutar självständigt om penningpolitiken. I den ingår:
Stefan Ingves
Lars Nyberg
Barbro Wickman-Parak
Svante Öberg
Karolina Ekholm
Lars E O Svensson
Leif Petersen är reporter och analytiker på SvD Näringsliv. leif.petersen@svd.se
