Priserna har börjat sjunka kraftigt och det är en naturlig utveckling av att köpkraften är betydligt mindre, säger Martins Gravitis, pressekreterare på centralbanken i Riga.
Sedan ett år tillbaka har det lettiska budgetunderskottet påverkat letternas vardag. Den tidigare blomstrande fastighetsmarknaden har kollapsat och lönerna för offentliganställda har sänkts flera gånger. Nu har även detaljhandeln fått ta stryk av den kraftiga inbromsningen i ekonomin. Men fortfarande är det få restauranger och butiker som har fått slå igen på grund av krisen enligt Martins Gravitis.
Vi är fortfarande inte där ännu. Men kommer du hit efter sommaren är det mycket troligt att du ser tomma lokaler och fastigheter.
Egels Dzelzitis, professor vid Rigas tekniska universitet, tycker att det märks att priserna på vissa dagligvaror som kött och bröd har blivit lägre. Och även om ställen inte har börjat slå igen ännu tror han att nedgången i konsumtionen har drabbat restauranger, kaféer och nöjesevenemang.
Jag fick ett erbjudande i mobilen om biljetter till Madonnas konsert. Den är tydligen inte utsåld, det kan vara ett tecken på att folk spenderar mindre.
En annan tydlig effekt av krisen är att folk använder bilen mindre.
Det är väldigt behagligt att köra bil i Riga nu. Det finns uppgifter om att trafiken gått ner med 20 procent, säger Egels Dzelzitis.
Anna-Lisa Trulsson-Evidon, ambassadråd vid Sveriges ambassad i Riga, beskriver stämningen i landet som avvaktande.
- Människor är oroliga, men det har inte varit några protester den senaste tiden, säger hon.
Regeringen har tidigare avviserat stora nerdragningar, men exakt hur de kommer att se ut är inte klart ännu. Om cirka en vecka väntas detaljerna bli kända, sedan budgetförslaget behandlats i de olika utskotten.
- Folk går och väntar.
Sedan i mitten av förra veckan, då regeringen inte lyckades sälja statspapper, råder totalt kaos i Lettland, enligt Martin Ancons som är ordförande i svensk-lettiska föreningen. Han är i Lettland en gång i månaden och har daglig kontakt med personer i landet via sitt jobb.
De senaste dagarnas turbulens har fått människor att sky sin egen valuta. Laten fungerar inte längre. De som kan köper upp euro och dollar, säger han.
När människor börjar få ont om pengar och valutan inte längre är gångbar i alla lägen återgår man till gamla beprövade grepp som byteshandel: Två kilo potatis mot en liter mjölk.
Det är lättare i mindre städer på landsbygden. Där går människor tillbaka till torghandel, det har man en stark tradition av sedan Sovjettiden, säger Martin Ancons.
Egels Dzelzitis i Riga tonar dock ner bilden av ett land i kaos.
Det finns inga tecken på panik än, säger han.
Han tror att politikerna har gjort sitt bästa för att behålla lugnet över helgens gångna EU-val, men att mycket kommer att hända de närmaste veckorna.
Jag tror att vi kommer se fler åtgärder från regeringen, säger han.
Lettlands BNP spås falla med minst 16 procent i år. Men skräckscenarion målar upp ännu större fall. Devalveringsspekulationerna växer sig starkare för varje dag, men personer som SvD Näringsliv har pratat med i Lettland menar att ryktena är mer ihärdiga på den här sidan om Östersjön.
Centralbanken har uppmanat regeringen att inte bara använda lånepengar till att skära av budgetunderskottet utan även försöka stimulera ekonomin.
Lettland gjorde inga besparingar under de goda åren 2005-2007 och nödlånen från IMF och EU måste gå till att betala av underskottet. Men tack och lov har Lettland också fått 600 miljoner euro av Nordiska Investeringsbanken som kan användas till att få fart på köpkraften, säger Martins Gravitis.
