Att få ner ungdomsarbetslösheten är en av alliansens mest prioriterade frågor, har finansminister Anders Borg slagit fast. Den största enskilda satsningen i regeringens höstbudget för att nå dit är sänkningen av krogmomsen, där prislappen för 2012 hamnar på 5,4 miljarder kronor. Att insatsen riktas mot restaurangbranschen motiveras med att en tredjedel av de sysselsatta där är unga och att jobben ofta är första steget in till arbetsmarknaden.
Det hela är tänkt att fungera som en tvåstegsraket: sänkta priser ska locka fler att äta ute vilket i sin tur gör att det behövs mer personal. Men så här långt handlar det mycket om framtida ambitioner, även om en del restauranger och kedjor redan nu ger besked om att de planerar nyanställningar.
Hur många fler sysselsatta det kan handla om har regeringen aktat sig för att ange och branschorganisationen SHR talar numera svävande om ”tusentals nya jobb”. Tidigare har en utredning på finansdepartementet landat runt 3500 nya jobb. I så fall handlar det om 1,5 miljoner kronor per arbetstillfälle, har kritikerna vara snabba att påpeka.
Någon form av dynamiska effekter räknar regeringen med. På sikt beräknas kostnaden per år minska till 3,6 miljarder kronor som en följd av ökad sysselsättning. Men för att sätta tummen i ögat på företagen har flera myndigheter fått i uppdrag att följa utvecklingen. Konjunkturinstitutet ska redan i sommar redovisa hur priserna har utvecklats, medan jobbeffekten ska rapporteras senast den 1 januari 2014.
Det är mycket prestige som står på spel och SHR, som har lobbat hårt för momssänkningen, gör sitt bästa för att trycka på medlemsföretagen. Men tvivlarna är många.
Stödet i forskningen för att åtgärden skulle sänka arbetslösheten är svagt, påpekar Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet med uppdrag att utvärdera regeringens politik. I forskarnas ögon är den troliga effekten att det ökade utrymmet på sikt tas ut i form av höjda löner.
Det är knappast vad regeringen har tänkt sig.
