I tisdags i förra veckan röstade oppositionspartierna i näringsutskottet för en motion om att stoppa försäljningen av de tre statligt ägda bolagen SBAB, Posten Norden och Telia Sonera. Regeringen har sagt sig vilja lösa frågan förhandlingsvägen men det ser mörkt ut att hitta en lösning innan den 16 mars då motionen ska klubbas i riksdagen.
Enligt Ulf Bjereld, professor vid Göteborgs universitet och aktiv i socialdemokratiska broderskapsrörelsen, vore ett stopp för försäljningarna regeringens största nederlag hittills.
– Jag har svårt att se att någon annan av de frågor de har för- lorat skulle vara större. Det skulle möjligen vara minskningen av regeringskansliets personal, men det känns ändå som mindre viktigt, säger han.
Enligt regeringens beräkningar skulle försäljningar av statliga bolag ge 25 miljarder kronor per år, eller totalt 100 miljarder. Rege-ringen har trummat ut budskapet: pengarna ska användas till att betala av statsskulden och rusta Sverige inför kommande kriser. Men eftersom statsskulden är låg med internationella mått mätt är den ekonomiska betydelsen av försäljningarna i praktiken inte så stor, enligt Ulf Bjereld.
Att staten inte bör äga vissa verksamheter är en hörnsten i alliansens ideologi. Därför blir pre- stigeförlusten större än om man förlorar en riksdagsvotering i en mindre principiellt viktig fråga.
– Det handlar väldigt mycket om symbolpolitik. Ju fler frågor av den här typen regeringen förlorar desto svårare blir det för regeringen att göra anspråk på regeringsduglighet, säger Ulf Bjereld.
Han får medhåll av historikern Mats Hallenberg vid Stockholms universitet som studerat statligt ägande.
– Man kan tänka sig att rege-ringen förlorar i legitimitet och tvingas ändra sin politik. Det kan inte vara regeringens vilja att förlora omröstningar i riksdagen.
Förutom att alliansen påverkas negativt av ett stopp tror Ulf Bjereld att det kan få konsekvenser för finansmarknadsminister Peter Norman.
– Han är en person med ett väldigt gott renommé. Det här blir hans första riktigt stora politiska motgång och det kan inskränka hans manöverutrymme framöver.
Både Peter Norman och finansminister Anders Borg har försökt tona ned dramatiken inför ett eventuellt nederlag.
– Jag kan lova att jag har tillräckligt med arbetsuppgifter ändå, så jag får inte långtråkigt på dagarna, skämtar Peter Norman.
Han har dock inte gett upp utan hoppas fortfarande kunna lösa frågan med hjälp av något av oppositionspartierna.
– Regeringen söker alltid breda lösningar. I första hand med Miljöpartiet och i andra hand med Socialdemokraterna. Jag kan inte bedöma om det blir någon uppgörelse eller inte, säger Peter Norman.
Påståendet att Sveriges statsskuld är förhållandevis låg internationellt sett bemöter Peter Norman med en utblick i Europa.
– Fråga de personer i Grekland som har förlorat sina jobb eller får en mycket högre pensions- ålder än vad de har haft tidigare.
Peter Norman vill inte göra någon gradering av vad som väger tyngst för regeringen – de ekonomiska eller ideologiska övervägandena.
– Det finns en mängd skäl bakom de här försäljningarna. Om vi ser till finanssektorn, Nordea och SBAB, handlar det om att vi inte tycker att staten ska vara domare och spelare i samma match. Sedan är det utan tvekan så att det finns en statsfinansiell koppling. Pengarna från försäljningarna ska oavkortat gå till att sänka statsskulden.
Carl B Hamilton, riksdagsledamot för Folkpartiet, är till skillnad från Norman tydlig med vad han tycker väger tyngst.
– Om de här företagen drivs i privat regi blir de skötta på ett effektivare sätt. Det är viktigare än statsskulden. Man jagar kostnader och lönsamhet på ett intensivare sätt om företaget är privat.
Vänsterpartiets representant i näringsutskottet, Kent Persson, har ett annat perspektiv.
– Där det inte finns behov av statligt ägande ska vi inte heller ha statligt ägande. Men det finns områden som infrastruktur eller strategiskt viktiga råvaror som man måste ha i statlig ägo för att kunna garantera framtida generationer tillgång till den välfärd som det genererar, säger han.
