Det moderna samhället är sårbart och vi diskuterar riskerna med högteknologiska system. Annars är det ofta människan som framstår som den svaga komponenten. ”Den mänskliga faktorn”, är en vanlig förklaring när någonting har gått snett.
Den får skulden när en felbedömning leder till feldoseringar eller flygkrascher. Mycket möda har också lagts på att förfina de tekniska systemen för att eliminera risken att människan får en chans att klanta till det.
Men modern riskforskning är inne på ett annat spår, enligt en rapport från försäkringsbolaget If, som i sin årsskrift för 2010 bedriver ”Jakten på den mänskliga faktorn”. Den indirekta kopplingen till försäkringsbranschen är förstås hur nya typer av risker kan förebyggas.
Budskapet är att människan inte är problemet, utan nyckeln till ökad säkerhet. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, tycker att det är dags att sluta skuldbelägga människan och istället ändra på systemen. Den mänskliga hjärnan är designad för stenåldersliv och att det blir fel ibland i dagens multiteknologiska samhälle är oundvikligt.
Volvo Powertrain i Skövde är ett exempel på att det går att utforma system som tar hänsyn till mänskliga brister. I en pilotstudie har montörerna fått hjälp att göra rätt vid montering av servopumpar. En grönmarkerad truck betyder strandardmontering, är markeringen rosa krävs specialmontering. Färgkoder är enklare uppfatta än långa artikelnummer.
Bakom studien står Gunnar Bäckstrand, industridoktorand vid högskolan i Skövde. Han är övertygad om att industrin har stora effektivitetsvinster att hämta på ett nytt tänkande. Det kanske är dags att börja se ”den mänskliga faktorn” som något positivt?
