Den 22 februari i år steg dagspriset på el till nästan 5 kronor per kilowattimma, runt tio gånger högre än normalt. Den dagen betalade svenska företag och konsumenter runt 2 miljarder kronor mer för sin elförbrukning än vad de gjorde såväl dagen före som dagen efter.

När Svenska kraftnät i sin årliga rapport till regeringen utredde denna plötsliga prisexplosion, så pekade myndigheten inte främst på stillastående kärnkraftverk eller kallt väder, utan på nätbegränsningar.

Den huvudsakliga anledningen till de mycket höga priserna var att volymen av produktionsbud till börsen var begränsad på grund av att en del effekt var instängd kring Luleälven till följd av lokala nätbegränsningar, skriver Svenska kraftnät, dock utan att tillägga att myndigheten själv bär skulden för problemet. Svaret finns i Nordpool spots, elmarknadens arkiv.

Här går det att se hur Svenska kraftnät den 28 januari, mitt i den infekterade elprisdebatten, beslöt att en månad senare, den 22 februari, genomföra ett större reparationsarbete vid Luleälven, i höjd med Boden.

Myndigheten meddelade elmarknaden i ett så kallat ”urgent market message” att reparationerna skulle resultera i att en del effekt, 327 megawatttimmar, skulle bli instängd och därför aldrig nå marknaden. Detta är tillräckligt mycket för att ge stora svallvågor på elmarknaden.

–Det är rätt små volymer som sätter priserna, där små händelser har stor påverkan, säger en elmarknadsanalytiker som inte vill framträda med namn.

Johan Svensson på Svenska Kraftnät menar dock att myndigheten planerade efter bästa förmåga.

–Hade vi haft alla förutsättningar kända från början så hade vi gjort en annan planering. Det var ingen som förutsåg den 28 januari att det skulle bli så kallt i februari. Det vi meddelade då bedömde vi inte skulle få någon prispåverkan, säger Johan Svensson på Svenska kraftnät.

Johan Svensson menar dock att Svenska kraftnät delar skulden med Vattenfall, som driver kraftverken längs med Luleälven.

–Hade vi inte planerat uppbrottet så hade situationen inte uppstått. Men hade Vattenfall insett vilken återverkan det skulle få, så hade situationen kunnat undanröjas, säger han.

Här blir det mer invecklat, och meningarna om vad som skedde går isär. På eftermiddagen den 21 februari drog Svenska kraftnät plötsligt i handbromsen och ställde in den planerade reparationen. Även detta går att utläsa i Nordpools arkiv.

Beslutet fattades dock så sent att elpriset för efterföljande dagen redan etablerats – prisrekordet var ett faktum. Bakgrunden till detta, menar Svenska kraftnät, är att Vattenfall hörde av sig till myndigheten under dagen. Företaget ska då ha meddelat att det på grund av Svenska kraft- näts reparationer vid Boden var tvunget att begränsa produktionen uppströms i Luleälven.

–Hade de kört för fullt längre upp i älven så hade de behövt spilla vatten i stationerna längre ned, men enligt informationen jag har fått så ville man inte göra det på grund av det kalla vädret, säger Johan Svensson.

Därmed, menar han, blev det faktiska effektbortfallet som följd av myndighetens reparationer större än befarat.

–Vattenfall har missat den här informationen och vilken återverkan den skulle få för Luleälven. Hade de kontaktat oss tidigare så hade vi kunnat göra en annan prövning, säger Johan Svensson.

Lars Joelsson, chef för Vattenfalls produktionsledning, vill dock inte kännas vid resonemanget.

–Om de reparerar en kraftledning så kan vi inte producera, och då bjuder vi inte heller in produktionen på börsen. Det tog vi hänsyn till när vi la våra bud, men några ytterligare begränsningar i produktionen fanns inte, kontrar Lars Joelsson.

Därmed står ord mot ord. Klart är att Svenska kraftnäts reparationsarbete ställdes in. Därmed kunde Vattenfall köra det berörda kraftverket den 22 februari och, mot förmodan, sälja produktionen på eftermarknaden.


Mer om elpriset