Ministern har andan i halsen. En dag när Stockholmsbörsen öppnar med ett ras på fyra procent, europeiska centralbanken stödköper italienska och spanska statsobligationer och guldet slår nya prisrekord går telefonerna varma på departementet. Mellan varven ger Peter Norman intervjuer på stående fot för att ingjuta lugn. När SvD Näringsliv träffar honom i en korridor berättar han att han tidigare samma dag haft både Riksbankschefen Stefan Ingves och Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson i luren. Båda bekräftar från sin upphöjda position på finansvärldens slagfält att försvarslinjerna än så länge är obrutna.

– De gör bedömningen att det svenska finansiella systemet fungerar väl, säger Peter Norman.


Och han tycker att läget för svenskt vidkommande ser ljusare ut idag än hösten 2008 då Swedbank såg döden på nära håll.

– Då hade vi en förtroendekris för banksystemet, det ser vi inte idag. Den oro som finns får inte komma in på finansmarknaden. Då finns det en risk för en upprepning av vad som hände för några år sedan, slår Peter Norman fast.


Han säger att regeringen är redo att rycka ut om det skulle behövas.

– Vi ska se till att våra myndigheter, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden har de verktyg som de behöver. Om de tycker att de behöver nya verktyg är jag mer än villig att ge dem det, men just nu har de bra beredskap.

Man kan säga att det är ett stort antal länder som inte ser till att plus och minus går ihop. Man ger ut mer pengar än vad man får in. Det kanske även en femåring skulle förstå.

Vi lever i en orolig och på många sätt unik tid. USA, sinnebilden för kapitalism och ekonomisk supermakt, är ifrågasatt. När en okänd tjänsteman på ett kreditvärderingsinstitut stryker ett A och sätter dit ett plus istället får det världens börser att rasa och, i alla fall tillfälligt, utradera värden på tusentals miljarder kronor. Dagen efter rusar kurserna. Datorhandeln regerar på världens börser. Mannen på gatan kliar sig i huvudet och har svårt att hänga med. Även solbrända finansproffs, som Sveriges Gordon Gekko Christer Gardell suckar och kallar aktiemarknaden för ett monster som han inte känner igen.

Peter Norman har jobbat i finansvärlden sedan 1985, som lärare i nationalekonomi, på Riksbanken, mäklarfirman Alfred Berg och som vd för Sjunde AP-fonden. Få borde vara bättre skickade att förstå vad som händer.

Så låt oss göra det enkelt. Hur skulle finansmarknadsministern förklara dagens kris för en femåring?

– Bra fråga. Men man kan säga att det är ett stort antal länder som inte ser till att plus och minus går ihop. Man ger ut mer pengar än vad man får in. Det kanske även en femåring skulle förstå. När en person, en familj eller ett företag gör så blir det förr eller senare problem. Nu är det ett antal länder som råkat ut för det här, bland annat flera länder i Europa och USA.

– De som lånar ut pengar till de här länderna tror inte riktigt på de berättelser som går ut på att vi kommer nå balans någon gång i framtiden. Så länge inte berättelserna är trovärdiga är man ovillig att låna ut mer pengar, och det är det vi ser nu.

Nu riktas ögonen mot centralbankschefer och politiker på båda sidor Atlanten för att på något sätt få ordning på läget. Men någon simsalabim-lösning är inte att vänta, enligt Peter Norman.

– Det går inte, hur mycket vi än skulle vilja det, att någon stark man eller kvinna kliver fram och säger: så här ska vi göra. Det ligger i de här problemens natur att de tar väldigt lång tid att lösa. Det kräver att länderna lägger fram en trovärdig plan, vilket i sin tur kräver uppgörelser över partigränser och ofta ändrad lagstiftning.

Mycket står på spel, och kreditvärdigheten hos några av världens största länder ifrågasätts. Kan du själv bli orolig?

– Ja, jag tycker man kan bli orolig. Det är svårt att se att det kommer försvinna på kort sikt. Vi kommer få leva med det under mycket lång tid. Tittar man på läget i USA har obalanserna funnits under väldigt, väldigt lång tid. Nu måste det politiska systemet leverera, både med besparingar och enligt min bedömning skattehöjningar.

Samtidigt säger många att det är fel att dra ned i en lågkonjunktur, att det förvärrar situationen?

– Det där är en klart försvårande faktor. Men huvudlinjen måste vara att återskapa förtroendet för den ekonomiska politiken. Det är svårt att göra det utan att rätta mun efter matsäcken. Gör man det så kommer räntorna att gå ned. Och det är ofta höga räntor som är problemet eftersom man inte då kan se att det går att nå balans i framtiden. Sverige har redan gjort den resan och har kanske en del att berätta om hur det kan gå till.