Medan hans företrädare Jan Lidén tryckte gaspedalen i botten, med den snabba expansionen i Baltikum, ger Michael Wolf snarare sken av att vara den som kommer in och drar i handbromsen.
När han som nu byter ut vd, finanschef och regelchef är det ett tydligt sätt att säga: Här är ett gäng som inte har haft någon riktig koll. Det är uppenbart att det inte är ett litet internt tjafs i fikarummet eller ett mindre snedsteg som står bakom den drastiska åtgärden.
Att allt inte alltid har gått helt rätt till hos Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur känner vi delvis redan till.
I februari i år uppdagades det, vid en internkontroll, att Robur hade tagit ut en för hög avgift av sina kunder för sin Rysslands- och Mixfond. Och så sent som för en månad sedan riktades strålkastarna mot Estland där tre av Roburs pensionsfonder hade investerat i en högriskfond – som samtidigt var en annan Swedbankägd fond. Dubbla avgiftsinkomster för moderbolaget Swedbank alltså. Det är några av orsakerna till den senaste åtgärden. I alla fall enligt banken själv.
Men frågan om vad som sker med hundratals sparares PPM-pengar borde inte heller vara helt oomstridd. Swedbank har ett avtal med flera kunder om att få flytta deras pengar inom PPM utan att kunderna tillfrågas. Swedbank drar på så sätt in stora pengar – inte bara på själva förvaltningen utan också genom att banken till stor del placerar pengarna i det egna fondbolaget Robur. Dubbel bingo igen alltså. Och det lär i allra högsta grad fortsätta.
För istället för att försöka skilja mer på de olika bolagen och dess roller, vilket skulle vara en poäng i sammanhanget, innebär den senaste omstuvningen i styrelsen att relationen mellan moderbolaget Swedbank och Swedbank Robur blir ännu tajtare. Det är nu upp till bevis för Swedbank att visa att det inte finns någon risk för kunderna att bli överösta med egna Swedbankfonder. Det är ett viktigt symbolvärde att fondbolagen inte sitter i knäet på modern. Det bör dock poängteras att Robur inte är ett dåligt val. När den amerikanska fondutvärderaren i våras rankade de bästa fondbolagen hamnade Robur i topp.
En annan teori som florerade bland de bedömare som SvD Näringsliv talade med igår är att Roburs fallande marknadsandel kan ha lett till ledningens avgång. Fondmarknaden håller på att ritas om. För tio år sedan skedde i stort sett alla fondaffärer hos de fyra storbankerna. På senare tid har nya uppstickarfonder, med i många fall konkurrenskraftiga avgifter, klivit in med stormsteg på marknaden. Samtidigt har finansmarknadsminister Mats Odell på förslag att införa ett allemanskonto med skattefria byten av aktier och fonder. Går förslaget igenom öppnar det för flera fondbyten, och flera sparare kan obehindrat lämna storbankerna.
Michael Wolf kan vilja vara väl rustad inför de kommande åren som lär bli mer pressade för fondbolaget och där gamla meriter lätt kan bli bortglömda och överkörda av uppstickarna.
Om det verkligen är så att det handlar om fallande marknadsandelar borde det å andra sidan vara mer prioriterat att hitta en ny vd som kan driva det nya uppdraget istället för att omedelbart och öppet göra sig av med den gamla. Det ger ett signalvärde att inte allt har stått helt rätt till. Men kanske är det just vad Michael Wolf vill – sända signalen om det nya välstädade Swedbank.
