Det var under eftermiddagen som EU:s ordförande Herman van Rompuy stolt förkunnade att 26 av de 27 medlemsländerna hade ställt sig bakom den uppgörelse som EU-ledarna förhandlat fram, och att enbart Storbritannien sagt tvärt nej. Men när slutdeklarationen skickades ut kunde man i sista meningen läsa att såväl Sverige som Tjeckien först skulle rådgöra med sina nationella parlament. Först därefter kunde de båda länderna fatta ett beslut.

På pressträffen efter toppmötet sade Fredrik Reinfeldt att han såg det som en öppen fråga. Det är inte självklart att Sverige frivilligt ska ansluta sig till eurogruppens avtal om ekonomisk styrning och automatiska sanktioner för budgetsyndare.

– Det är ju det jag har antytt, läser man texten kan det verka lite märkligt att biträda något som kan ses som om man är en del av euron, sade Reinfeldt och tillade att det dessutom skulle kräva stöd av Socialdemokraterna.

Då hade Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt bara ett par timmar tidigare sagt på sin pressträff att Sverige inte skulle ansluta sig till vad han kallade för ”den nya euro-pakten”.

– Svenska folket har avvisat en gemensam valuta i en folkomröstning och det måste vi respektera. Vi ska inte bakvägen bli medlemmar, sade Juholt till TT.

Håkan Juholt sade också att han var övertygad om att Fredrik Reinfeldt och han skulle komma till samma slutsats och avvisa en anslutning, även om han var positivt inställd till att toppmötet nått en uppgörelse. Där verkar de båda herrarna var överens. När statsministern fick frågan om han var var nöjd, blev det något försiktiga svaret:

– Vi har tagit steg på vägen.

Fredrik Reinfeldt sade även att han i stort höll med Juholt om att Sverige inte kan gå med på avtalet eftersom vi sa nej till euron i folkomröstningen 2003.

Det gör att det i skrivande stund är svårt att avgöra exakt var Sverige står, och vad som kommer att bli resultatet av uppgörelsen för svensk del. Stödjer vi avtalet eller stödjer vi det inte? Ett telefonsamtal till EU-nämndens ordförande, folkpartiets Carl B. Hamilton, gjorde inte situationen klarare.

– Än så länge har Sverige gått med på att beskrivas som ett land som inte stänger dörren för att delta i den fortsatta processen, sade Carl B. Hamilton och underströk att det är riksdagen som fattar det beslutet.

Det är dessutom inte helt klart exakt vad som gäller om vi skriver på eurogruppens överenskommelse. Fredrik Reinfeldt framhöll flera gånger under morgonen och dagen igår att man var tvungen att undersöka om vad avtalet egentligen innebär. Något som bekräftas av EU-nämndens ordförande.

– Det finns vissa tolkningsmässiga oklarheter i avtalet. Gäller det från det att man skrivit på, eller först efter det att man infört euron som valuta, eller gäller det först när man bryter mot stabilitetspaktens regler? Det vet vi inte, förklarade Carl B. Hamilton

Nu kommer uppgörelsen att granskas av juridisk expertis. Enligt statsministern har vi åtminstone tid fram till nästa toppmöte i mars att analysera den rättsliga innebörden av avtalet. Först då behöver vi avgöra om det är läge att ansluta sig eller inte.

LÄS OCKSÅ: ”Kunde lika gärna punktskatta cricket”

LÄS OCKSÅ: Analys: Arga leken mellan Merkel och Cameron