Vid presskonferensen efter ECB-rådets möte i Venedig fick Jean-Claude Trichet frågan vad ECB skulle göra om regeringarna inte presenterar planer för budgetsanering (exitstrategier) som senare effektivt genomförs.
ECB-ledningen uttalar sig aldrig om framtida ränteförändringar. Ändå var svaret en tydlig signal. Först riktade Trichet en allvarlig uppmaning till regeringarna att så snart som möjligt starta ett återtåg till uthålligt sunda offentliga finanser. Sedan tillade han:
–Det måste vara klart för alla att vi står redo att göra allt som behövs för att förankra inflationsförväntningarna i linje med vårt mål om prisstabilitet.
Och alla vet att Europeiska centralbankens viktigaste vapen för att hålla inflationsförväntningarna nere och inflationen vid målet (nära men under 2 procent) är just euroräntan.
Under det senaste året har regeringar och centralbanker i Europa genomfört mycket stora ekonomiska stimulanser för att möta den djupa krisen i ekonomin och undvika ett sammanbrott på finansmarknaderna. Aldrig tidigare skådade summor pengar har pumpats ut för att hålla igång finansmarknaden, hålla efterfrågan uppe och arbetslösheten nere. Samtidigt har regeringarna åtagit sig ansvar för finanssektorn med omfattande garantier och kapitaltillskott.
Konsekvensen har blivit att ländernas offentliga finanser kraftigt har försvagats. En majoritet av länderna har nu budgetunderskott långt större än den högsta tillåtna nivån på 3 procent av BNP. Ett antal länder ligger till och med över 10 procent av BNP.
Dessa underskott och stigande statsskulder utgör en tickande inflationsbomb, som kan utlösas när efterfrågan och tillväxten kommer tillbaka av egen kraft.
Därför uppmanade Jean-Claude Trichet länderna att redan nu göra konkreta och samordnade planer för budgetsanering. Han ställde sig helt bakom de principer som finansministrarna enades om vid det informella finansministermötet i Göteborg i förra veckan (se SvD Näringsliv 2/10).
Trovärdiga bedömare verkar nu vara överens om att den mest akuta fasen av krisen är över. Det finns alltmer tydliga tecken på att en vändning uppåt kan vara på väg. Men ingen vet säkert. Därför vet ingen heller säkert när exit-strategierna ska sättas i verket. Vad man däremot vet är att valet av tidpunkt är av stor betydelse. Startar man för tidigt kan man knäcka den bräckliga återhämtningen. Startar man för sent riskerar man överhettning och inflation, som kan tvinga Jean-Claude Trichet att genomföra gårdagens hot om kraftiga räntehöjningar.
När EU-kommissionen den 3 november presenterar nya ekonomiska utsikter för 2010 och 2011 klarnar bilden kanske något. Ekonomikommissonär Joaquin Almunia har antytt att rätt tidpunkt kan vara när tillväxtprognoserna ligger i nivå med den så kallade tillväxtpotentialen (högsta möjliga tillväxt med stabila priser).
Helt säkert är också att Europeiska centralbanken med högsta möjliga vaksamhet kommer att följa utvecklingen och hålla krutet torrt i räntevapnet.
