På Busslink är möjligheterna till omplacering små, det finns få andra uppgifter än att köra buss. Samarbetet i en arbetsgivarring vidgar möjligheterna och fungerar bra, enligt personalansvariga Lena Hult Pergel, här i samspråk med busschaufför Tarmo Immonen.
För första gången på flera år minskar nu takten i nya förtidspensioner, som SvD Näringsliv skrev i går. Men fortfarande är över en halv miljon människor förtidspensionerade. Antalet har ökat kraftigt under de senaste åren. En huvudorsak är den växande gruppen långtidssjuka.
Efter en lång sjukskrivning är steget tillbaka till arbetslivet långt, ibland oöverstigligt. Med hjälp av en arbetsgivarring kan det bli kortare.
- Ett år efter första kontakten hos oss är det runt 40 procent som inte längre är sjukskrivna, säger Ann-Christin Andersson på Arbetsgivarringen i Karlskrona.
De första ringarna uppstod på 1990-talet, men har fört ett ganska undanskymt liv. En kartläggning år 2003 visade att det då fanns ett 30-tal ringar i hela landet.
- Sedan dess kan det kanske ha tillkommit ett tiotal. Men en del ringar försvinner också efter ett tag, säger Per Tengblad, en av författarna till en rapport från Vinnova om arbetsgivarringar.
Vinnova har regeringens uppdrag att föreslå former för arbetsgivarsamverkan för
rehabilitering. Rapporten från i höstas ingår det arbetet.
- Ringarna dras ofta i gång av eldsjälar. I den första vågen på 1990-talet var det en större aktivitet från försäkringskassan. Nu, i den andra vågen, är det mera av privata initiativ, säger Per Tengblad.
Ringen består av ett varierande antal företag, som frivilligt slutit sig samman. Finansieringen är olika, ofta betalar företagen en årsavgift beroende på antalet anställda. Ringen ska träda in när företaget har tömt ut sina möjligheter att ordna rehabilitering eller omplacering för en anställd.
- Vi går igenom personens bakgrund och intressen, vad han eller hon vill göra med sitt liv. Det blir en vägledningsprocess. Utifrån de samtalen kan vi sedan ringa upp något av de andra företagen och ordna ett studiebesök eller en plats för arbetsträning, säger Nils Pettersson på Starck & Partner i Stockholm, en av de största ringarna med 50 företag.
Det finns ingen heltäckande statistik över hur ringarna lyckas. Utfallet från några ringar, som redovisas
i Vinnovarapporten, visar att efter ett år har mellan 30 och 40 procent börjat jobba eller anmält sig hos arbetsförmedlingen.
Behovet av arbetsgivarsamverkan ökar i takt med att företagen renodlar sin kärnverksamhet. Då minskar chanserna till interna omplaceringar, påpekar professor Gunnar Aronsson vid Arbetslivsinstitutet.
Utöver de långtidssjuka finns också en stor grupp på 20-25 procent av arbetskraften som egentligen skulle vilja byta jobb, kanske för att förebygga en sjukskrivning.
- De vantrivs eller har blivit utslitna, men vågar inte släppa taget. Fick man större rörlighet på arbetsmarknaden skulle det kunna öppna vägar för många. Men då måste det gå att röra på sig utan att förlora tryggheten, säger Gunnar Aronsson.
Han efterlyser politiska lösningar på problemet.
- Ingen samhällelig institution har tagit på sig att jobba med det här. Försäkringskassan är till för de sjuka och arbetsförmedlingen för de som saknar arbete.
Ett av företagen som samarbetar med Starck & Partner är Busslink.
Erfarenheterna är positiva, tycker Lena Hult Pergel på personalavdelningen. För den anställde kan det vara lättare att prata med en utomstående om sina drömmar och visioner.
- Det blir lite av en frizon att prata med handläggaren i ringen, i stället för med arbetsgivaren.
