Problem med allt högre pensionsskulder i företag är ett globalt fenomen som får stora konsekvenser. Historiskt har många företagsköp stupat på stora pensionsskulder till de anställda. Fenomenet är inte ovanligt när svenska bolag vill köpa utländska. Ericssons intresse av hela brittiska Marconi för ett par år sedan komplicerades av bolagets pensionslöften. Underskott på mellan 30-40 miljarder kronor nollade helt enkelt förvärvskalkylen. För att komma runt problemet tvingades Ericsson istället att köpa delar av verksamheten.
I Sverige har problemet ofta varit mindre eftersom det finns statligt garanterade pensioner och den totala pensionsskulden därmed inte ligger i företagens balansräkningar. Men en olycklig kombination av en förändring av redovisningsreglerna och en räntecirkus har bäddat för en ordentlig miljardsmäll lagom till nästa år.
* De löften som ställts till anställda är betydligt högre än de pensionstillgångar som företagen redovisar. De större svenska börsbolagen saknar nära 35 miljarder kronor, enligt en uppskattning från Söderberg & Partners. Nya krav på redovisning innebär att bolagen måste täcka underskotten senast 1 januari 2013. Men det är inte bara att trolla fram ett par miljarder ur tomma intet med ett simsalabim. För att göra rätt för sig måste bolagen täcka pensionshålet med egna pengar. Störst smäll hotar det redan utsatta flygbolaget SAS. Flygbolaget har ett underskott på 10 miljarder kronor. Men också lastvagnsföretaget Volvo har en rejäl summa att absorbera, drygt 7 miljarder kronor saknas. Även SEB har ett pensionsunderskott på nästan lika mycket att täcka.
* Frågan är dock om inte underskotten kommer växa ytterligare framöver. Räntefallet bidrar nämligen till att blåsa upp underskotten. Till skillnad mot livbolagen så är det inte räntan på statsobligationer som bestämmer vilken ränta företagen kan använda sig av när de ska uppskatta sin skuld till de anställda. Bolagen kan utgå från räntan på bostads- eller företagsobligationer som är betydligt högre än räntan på statsobligationer.
Räntan på sådana papper har precis som på statsobligationerna sjunkit rejält under året. Lägre ränta innebär att pensionsunderskotten expanderar som en airbag i en frontalkrock. Telias skuld till de anställda ökar med hela 3,6 miljarder kronor, om räntan sjunker med en procentenhet. Ett skräckscenario som nu är mer eller mindre ett faktum. Vid årsskiftet låg Telias valda ränta på 4,7 procent, men den har nu sjunkit nästan en procentenhet. De stora börsbolagen använder samma principer som Telia, vilket innebär att det faktiska underskottet som måste täckas kan vara betydligt större än de nära 35 miljarder som Söderberg & Partners har räknat fram från 2010 års siffror.
Listan på börsbolag med stora hål i sina pensionsavsättningar är lång. Särskilt illa ute är företag som har stora åtaganden för sina tjänstemän, så kallade förmånsbaserad pension som är kopplad till lönen. Många och trogna tjänstemän som tjänat in pensionen under lång tid ger de högsta kostnaderna. Med tanke på att tjänstemännen är ett allt mer välmående släkte kommer troligen SAS, Volvo och Electrolux med flera tvingas att betala ut stora pensioner till brunbrända golfspelande pensionärer under en lång tid.
För flera av börsbolagen kan den påtvingade smällen mot eget kapital bli mer än kännbar. Det gäller i synnerhet SAS som fortfarande brottas med lönsamhetsproblem. Två turer till aktieägarna, däribland svenska staten, har räddat bolaget men trots pengatillskott på sammanlagt 11 miljarder kronor innebär de nya redovisningsreglerna att mer än halva det egna kapitalet i flygbolaget kan försvinna 2013.
Även för SEB är pensionsfrågan extremt känslig. Av de svenska bankerna anses SEB vara den mest sårbara banken om vi drabbas av en ny finanskris. SEB har den minsta bufferten i form av eget kapital att falla tillbaka på om oron på finansmarknaderna och för bankerna tar fart.
När SEB tvingas justera hålet i pensionslöftena betyder det att mellan 5 och 6 procent av bankens egna kapital raderas. Men banken är inte ensam om att få se sin kapitalbuffert bli urgröpt. Även Swedbank har ett underskott på ett par miljarder. Med de nya redovisningsreglerna måste banken skriva av nästan 2,3 miljarder kronor vilket motsvarar nära 2 procent av det egna kapitalet.
Välmående börsbolag med en ordnad ekonomi kan under normala omständigheter hantera både nya redovisningsregler och räntefall. Men underskotten i pensionsskulderna blir betydligt svårare att tackla om förväntningarna om en ny lågkonjunktur besannas eller om bolagen kombinerar underskotten med andra problem som till exempel stora lån.
