Massbyten skapar problem både för fondsparare och enskilda fonder. Tjänsterna som utförs av förvaltningsföretagen är oftast en dålig affär för den som betalar för dem, skriver myndigheten. Antingen kan regeringen välja att stoppa massbyten helt genom lagstiftning eller välja en mjukare linje.
Pensionsmyndigheten fick i december regeringens uppdrag att utreda och lämna förslag för att komma till rätta med problem kring de rådgivnings- och förvaltningstjänster som finns i premiepensionssystemet. Bakgrunden är att samtidiga fondbyten för uppemot 100 000 pensionssparare skapar problem för fondbolag som plötsligt får stora köp- eller säljorder. Det i sin tur kan drabba övriga sparare i fonderna. Flera fonder har också aviserat att man vill ta bort sina fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg.
Pensionsmyndighetens förslag om en lagändring skulle innebära ett stopp för förvaltningstjänsterna som de ser ut i dag, eftersom Pensionsmyndigheten då skulle kunna tekniskt stänga ute massfondbyten som sker med webbrobotar.
Företagen som i dag erbjuder förvaltningstjänster skulle i stället kunna erbjuda sina tjänster på fondtorget med fond-i-fond-lösning, skriver Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm i ett pressmeddelande.
Väljer regeringen att inte lagstifta finns andra lösningar, men de skulle inte leda till någon större minskning av massfondbytena, menar myndigheten.
De mindre ingripande förslagen från Pensionsmyndigheten är:
Fonderna bör få ta ut köp- och säljavgifter för att kunna omfördela kostnaderna så att de som orsakar dem också är de som får betala.
Fondbolagen får sätta gränser för volymerna som handlas i deras fonder.
Utökat antal fonder som en enskild kan välja på fondtorget.
De förslagen kräver större IT-utvecklingsinsatser och högre kostnader än lagstiftning, konstaterar Pensionsmyndigheten.
Myndigheten vill också se ett bättre konsumentskydd, oavsett vilken linje regeringen väljer.
