De svenska pensionsbolagen har drabbats hårt av den senaste tidens börsnedgångar, det har SvD Näringsliv tidigare rapporterat om. För Salusansvar, Kåpan, Länsförsäkringar, SPP och Försäkringsbranschens Pensionskassa blinkar varningslampan rött, enligt pensionsrådgivaren Söderberg & Partner. De presenterade i går en ny rapport om läget i branschen.

Men de verkliga jättarna är också pressade. Rasar börsen cirka 5 procent till kan bolag som Alecta, AMF och Skandia Liv tvingas sälja aktier i stora mängder. Det kan utlösa ett nytt börsras varnar Gustaf Rentzhog vd för Söderberg & Partners.

– Vi är nära ett brytningsläge där vi bedömer att de stora livbolagen står inför omfattande aktieförsäljningar. Det innebär att nedgången på börsen kan förstärkas ytterligare på grund av livbolagens regelstyrda försäljningar, förklarar han.

Vi kan inte utesluta en höjning av diskonteringsräntan helt och hållet

Malin Björkmo, avdelningschef på Finansinspektionen

Pensionsbolagen har både externa krav från Finansinspektionen men också interna riktlinjer att hålla sig till när de förvaltar kundernas pensionspengar. När börsen faller och svängningarna i handeln ökar minskar handlingsfriheten. Ytterligare nedgångar på börsen kan i sig tvinga pensionsbolagen att sälja mer aktier. Den onda cirkeln varnade Riksbanken för redan i fjol.

– Vi har följt utvecklingen i livbolagen under en längre tid. Vi har en dialog med bolagen själva, andra aktörer och berörda myndigheter. I dagsläget ser vi inget hot mot den finansiella stabiliteten eller det finansiella systemet. Finansinspektionen har ökat sin tillsyn över bolagen, säger Mattias Persson, chef för finansiell stabilitet på Riksbanken.

De bolag som är värst utsatta är alltså Salusansvar, Länsförsäkringar, Kåpan, SPP och Försäkringsbranschens Pensionskassa. Alla fem har en solvensgrad under 120 procent och är drabbade av det som i branschen kallas för dödsspiralen, skriver pensionsrådgivaren i sin rapport. De måste sälja aktier och köpa räntepapper, den långa räntan sjunker och pensionsskulderna växer och de måste sälja ännu mer aktier på en fallande börs.

Det är tveksamt om Salusansvar men också Kåpan och andra finansiellt pressade livbolag kommer att kunna hålla sina pensionslöften till kunderna.

– Är man ung kund hos SPP, Länsförsäkringar och Salusansvar är det hög tid att fundera på vilka möjligheter man har att flytta sitt pensionssparande, säger Gustaf Rentzhog på pensionsrådgivaren.

Sarah McPhee, vd för SPP med 720000 kunder, tillbakavisar uppgifterna om att det skulle vara kris i SPP.

– Vi uppfyller alla krav som Finansinspektionen ställer när det gäller solvensgrad. Exakt vad vi har för solvensgrad återkommer vi till i vår kvartalsrapport. Vi har en positiv avkastning i år för våra kunder i de traditionella sparlösningarna och vi står för alla räntegarantier vi har lämnat till våra kunder.

Sarah McPhee menar att Söderberg & Partner har gjort en analys som är baserad på offentliga uppgifter. Därmed är analysen också alltför begränsad för att ge en rättvis bild av läget, enligt SPP. Sarah McPhee medger att läget är allvarligt för pensionsbolag generellt med historiskt låga räntor och fallande börser men hon reagerar kraftigt mot utspelet från Söderberg & Partner att man som ung kund bör flytta sitt pensionssparande från SPP.

– Det där är ett stort missförstånd. Varje kund hos oss har ett eget konto och på det kontot finns det minst ett garanterat kapital och eventuellt ett överskott. Vi kan aldrig ta tillbaka det överskottet. Är man ny kund hos oss med låg garanti så är det troligtvis så att du har överskott där, som alltså är helt säkrat.

Men det är inte bara börsnedgången som hotar att fälla jättarna. En stor del av pensionsbolagens pengar är placerade i räntepapper. Men den långa räntan på statsobligationer är sedan drygt ett halvår nere på historiskt låga nivåer. Vilket sätter ytterligare press på livbolagen.

Det största orosmolnet är att en låg ränta innebär att pensionsbolagens nuvärde av skulderna till kunderna ökar dramatiskt. Det vill säga med låg ränta måste pensionsbolagen sätta av mer pengar för att få ihop till det pensionskapital de har lovat att betala ut till pensionärerna i framtiden.

– Vi tror att Finansinspektionen kan komma att modifiera ränteantagandet för att minska pressen på livbolagen, säger Gustaf Rentzhog.

Nu öppnar Finansinspektionen för en sådan åtgärd.

– Vi kan inte utesluta en höjning av diskonteringsräntan helt och hållet, säger Malin Björkmo, avdelningschef på Finansinspektionen. Men hon poängterar att det inte görs i en handvändning.

Diskonteringsränta är den räntan som pensionsbolagen använder sig av när de ska beräkna skulde till framtida pensionärer.

Ett annat sätt att underlätta för pensionsbolagen skulle vara att lägga om statsskulden. Det handlar om att öka den långsiktiga upplåningen för att få räntan att stiga. Men Riksgälden, som sköter statens upplåning, verkar inte intresserade av att rycka ut till pensionsbolagens räddning.

– Nej vi är inte en serviceinrättning för pensionsbolagen. Vår uppgift är att låna pengar åt staten så billigt som möjligt och utan att ta för stora risker. Nu är dessutom lånebehovet begränsat på grund av Sveriges goda ekonomi, säger Thomas Olofsson, chef för skuldförvaltningen på Riksgälden.