Sammanlagt hade de svenska AP-fonderna vid årsskiftet satsat 54 miljarder kronor i olika riskkapitalbolagsfonder, visar SvD Näringslivs genomgång. De privata pensionsjättarna Skandia Liv och Länsförsäkringar har tillsammans investerat ytterligare 25 miljarder. Minst fem miljarder av dessa pengar har gått in riskkapitalbolag som investerat i företag inom svensk vård, skola och omsorg.

Andra AP-fonden har investerat drygt 1 miljard kronor och Sjätte AP-fonden en kvarts miljard i olika fonder som tillhör Nordic Capital, som tillsammans med ett annat riskkapitalbolag, Apax, bland annat äger vårdkoncernerna Capio och Unilabs. Genom ett avancerat skatteupplägg där man som ägare lånar ut pengar till hög ränta via utländska holdingbolag har Nordic Capital fått ned den bolagsskatt som Capio betalar till noll. Därmed minskar inbetalningarna till samma statskassa som i slut­ändan finansierar svensk sjukvård och skola.

Exakt samma metod har använts av IK Investment Partners och Triton i företagen Attendo och Ambea och av EQT som fram till i somras ägde vårdkoncernen Aleris. Enligt en undersökning som Skatteverket gjort av företag som köps av riskkapitalbolag betalar nästan inget av dem skatt efter övertagandet.

Finansmarknadsminister Peter Norman, ansvarig för AP-fonderna i regeringen, låter hälsa att han inte vill kommentera frågan utan hänvisar till AP-fonderna själva. Där har man dock inga synpunkter på att riskkapital­bolagen aktivt minimerar sina skatteinbetalningar.

– Det vi bryr oss om är att de följer svensk skattelagstiftning, säger Ulrika Nilsson, informationschef på Andra AP-fonden.

– Det viktiga för oss är att de följer de lagar och regler i de länder där de är verksamma. I övrigt kan jag inte uttala mig eftersom jag inte är insatt i hur de konstruerat sina affärer, säger Annika Andersson, ansvarig för ägarstyrning på Fjärde AP-fonden, som har 6,7 miljarder i riskkapital­bolag varav 1,4 miljarder i EQT.

Samma reaktion kommer från Första och Tredje AP-fonden.

Den privata pensionsjätten Skandia Liv är en av de största investerarna i nordiska riskkapitalfonder och har satsat totalt 14 miljarder kronor, bland annat i EQT, IK Investment Partners och Altor.

– Riskkapitalägda bolag i Sverige följer samma skattelagstiftning som alla andra svenska ­företag. Vi har inga synpunkter på enskilda portföljbolags kapitalstrukturer, säger Adalbjörn Stefansson, ansvarig för riskkapitalinvesteringar på Skandia.

På Sjätte AP-fonden välkomnar styrelseordföranden Lennart Jeans­son att regeringen tillsatt en utredning för att se över företagsbeskattningen, inklusive hur ränteavdrag utnyttjas.

– Det är ju från politiker och skatteverket som styrningen skall komma. Finansminister Anders Borg har själv sagt när det gäller bolag med verksamhet i flera länder att han tycker att man inte ska betala för mycket i skatt, men att alla ska vara med och betala skatt till samhället. Det är väl en bra riktlinje att hålla sig till även i de exempel som SvD Näringsliv har beskrivit i olika artiklar, ­säger Lennart Jeansson.

Hur mycket pengar som försvinner ut ur landet genom riskkapitalbolagens skatteplanering kan inte Skatteverket svara på i dag.

– Det kan vi inte med säkerhet säga. Eftersom i princip alla riskkapitalförvärv verkar ske med holdingbolagskonstruktioner som leder till betydande skattebortfall vet vi att det handlar om mycket stora pengar. Men det finns formella hinder för Skatteverket att göra generella kartläggningar, säger Börje Noring, revisor på Skatteverket.

– Om vi hade den rätten skulle det vara möjligt att se hur skatteunderlaget totalt sett minskar till följd av holdingbolagskonstruktioner vid externa förvärv. Vi har i vår rapport 2009 framfört till ­finansdepartementet att vi vill få en ändring av de formella reglerna för att kunna göra sådana kartläggningar, men ännu har vi inte fått någon respons på detta, säger Börje Noring.