Under rubriken ”spelar storleken någon roll?”, finner forskaren Tatu Westling att den genomsnittliga tillväxten mellan 1960 och 1985 är negativt korrelerad med storleken på de manliga invånarnas erigerade könsorgan. Med andra ord, varje extra centimeter motsvaras, rent statistiskt ska tilläggas, av mellan 5 och 7 procents lägre tillväxt under perioden.

Ett annat samband har enligt Westling uppträtt beträffande storleken på BNP. Här finner forskaren ett u-format förhållande till invånarnas genomsnittliga penisstorlek. Högst BNP förelåg enligt Tatu Westling vid ett genomsnitt på 13,5 centimeter. Större behag, å andra sidan, fann han emellertid samvariera med väsentligt mindre ekonomier.

”Ett slående resultat är BNP:s kollaps när storleken på det manliga könsorganet överstiger 16 centimeter”, skriver Tatu Westling.

Det är också värt att notera, fortsätter han, att länder där den genomsnittliga organlängden understiger 12 centimeter generellt sett är mindre utvecklade.

Bakgrunden till ämnesvalet, menar författaren, är att det finns gott om studier om ekonomisk tillväxt, men att de överlag bortser från ”biologiska och sexuella” faktorer. Däremot drar Tatu inga slutsatser om varför förhållandet ser ut som det gör.

För den som betvivlar studiens slutsatser, eller dess existens, finns den att ladda ned på universitetets hemsida.