De kallas kärleksfullt för fågelholkarna. Simon Safari, ordförande i Hyresgästföreningen Botkyrka-Salem, blickar upp längs fasaden till ett av Albys nymålade miljonprogramshus. Där uppe tronar en containerliknande låda högst upp på taket – Alby etage. Det är en del i Botkyrkabyggens försök att skapa lite variation i ett område där allt annars ser precis likadant ut. Hyresgästerna i vissa fyrarummare därunder har fått en extra våning med panoramafönster och uteplats. Inte så snyggt kanske, men ganska populärt.

– Jag vet inte... jag var rätt kritisk, vad hjälper det egentligen? Man försöker så gott man kan i Alby, men Botkyrka är fattigt, med fattiga invånare. Kommunen har inte råd med de upprustningarna som krävs, bostadsbolaget har inte råd och hyresgästerna har absolut inte råd att betala via hyran, säger Simon Safari.


Botkyrka är en av de kommuner som har insett att de kommande renoveringarna av miljonprogrammen kommer att vålla problem. Miljonprogramshusen utgör 44 procent av alla bostäder i kommunen och över 80 procent av alla bostäder som det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen förvaltar. Ommålning på utsidan och viss tilläggsisolering är på gång, men om några år är det dags för stambyte också. Att renovera upp husen till nybyggnadsstandard skulle kräva hundraprocentiga hyreshöjningar om hyresgästerna skulle ta smällen.

– Men det kan de inte. Botkyrkabyggen har några av de lägsta hyrorna i Stockholm, men vi pratar om områden där de boende tjänar mellan 150 000 och 200 000 kronor om året, konstaterar Simon Safari.


Lars Olson, planeringschef på Botkyrka kommun, är väl medveten om problemet där han traskar runt bland målningsarbeten och byggmaterial.

– Har man ett stort bostadsbestånd med blandad bebyggelse kan man lösa det genom att sprida ut hyreshöjningarna på alla boende, men den vägen inte möjlig för Botkyrka eftersom nästan hela beståndet är miljonprogram, säger han.

På Öppna förskolan har Albybon Safeta släppt ner sonen Leo ur vagnen och satt sig ner med de andra föräldrarna. Hon har bott i området hela sitt liv och vill egentligen aldrig flytta därifrån. Det är mycket natur, nära till allt, och så är det bra sammanhållning.

– Här kan man bara gå ut på gården och umgås. Jag vet inte hur jag ska beskriva det, men... här hör man att folk lever, säger hon.


Alla mammorna runt bordet gillar uppfräschningen som pågår i området, men tycker egentligen att det är på insidan som de verkliga behoven finns. Systemet med valfritt lägenhetsunderhåll - alltså att hyresgästen själv väljer vilken standard den vill betala för - funkar inte.

– Det sliter ner lägenheterna, många gör inga tillval alls utan låter det bli så dåligt att köksluckorna trillar av, säger Safeta.

– Dessutom kan man inte välja till det som verkligen behövs. Jag ville kakla badrummet, men det gör de inte förrän det blir fuktskada, säger Esperanza Garcia.

Botkyrkabyggen har räknat på kostnaderna för en upprustning. Bara att renovera miljonprogramsområdena utifrån minimikravet skulle kräva investeringar på två miljarder kronor, och för rejälare renoveringar krävs åtta miljarder. De pengarna finns inte.

– På sikt vill vi få en mer blandad bebyggelse, vilket kan innebära att vi behöver sälja av delar av beståndet. Pengarna därifrån skulle kunna bidra till att klara renoveringarna. Fast då gäller det att hitta samarbetspartners som är intresserade av att förvalta långsiktigt, säger Lars Olson.


Han är trots det inte enbart positivt inställd till statliga subventioner. Han ser risker med att staten skjuter till en engångssumma för renovering och sedan drar sig tillbaka. Kvar blir samma områden som förut. Hellre ser han politiska initiativ som tar tag i helheten - och skapar jobb.

– Är man väldigt ambitiös i upprustningen finns inte betalningsförmågan, för har folk inga inkomster har de svårt att efterfråga bra bostäder. Vissa kommuners taktik är då att byta invånare, men det vill inte vi, alltså krävs ett helhetstänkande. Vi behöver mer naturliga nätverk mellan boende och företag, fler jobb. Det är inte bara en fråga om energianvändning, utan om hur man kan göra det här till ett bra område att bo i på mer än ett sätt, säger han.


Det är mammorna på Öppna förskolan helt med på. För när de får önska sig vad de vill, står inte renoveringar högst upp på listan. Istället vill de se tidiga satsningar på barn och ungdomar, så att de hamnar rätt från början.

– Och jobb för dem som kommer hit. Jag tror att det är jätteviktigt för människor att komma ut i arbetslivet direkt, säger Esperanza Garcia.

Miljonprojektet