Under lördagen väntas han inleda samtal om att bilda koalitionsregering.

Resultatet var osäkert in i det sista, då partiets majoritet minskat drastiskt under hösten, men han fick stöd från 153 av de 300 ledamöterna. Två ledamöter deltog inte i omröstningen och nej-sidan fick 145 röster.

Därmed väntas premiärminister Giorgos Papandreou, som styrt landet under två års allt djupare skuldkris, inleda samtal om att bilda en koalitionsregering på lördagen.

Det största oppositionspartiet Ny demokrati hade i debatten inför omröstningen krävt nyval så snart som möjligt.

Men ännu är osäkerheten stor i fråga om koalitionsregering och om Papandreou kan sitta kvar, anser Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

- Jag skulle nog säga att det är fortsatt politisk osäkerhet i Grekland, utifrån vad vi vet här och nu.

Bergqvist sätter också frågorna om Grekland i förhållande till resultaten från G 20-mötet:

- Det var ju extremt magert. Det är mycket stora frågetecken om finansieringen av den här krismekanismen.

Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken, tycker ändå att läget klarnat något. Inte så mycket för att Papandreou klarade omröstningen utan för att också oppositionen börjat luta åt att driva igenom åtstramningarna i Grekland.

- Det viktigaste är ändå att oppositionen har svängt. Tidigare var det en mer populistisk hållning, säger Häggström.

I sitt tal före omröstningen kallade Papandreou förra veckans uppgörelse med euroländerna ”kanske den sista möjligheten”. Han vände sig i talet bestämt mot planen på att utlysa nyval i det läge som nu råder.

- Det skulle innebära katastrof, sade han, och pekade på risken för att det skulle innebära ett slut på det finansiella stödet från euroländerna och IMF.

Papandreou öppnade samtidigt för att avgå om det skulle behövas i nationens intresse och att frågan om vem som ska leda den nya regeringen är öppen.

Timmarna före omröstningen hade ett 1000-tal demonstranter samlats på den avspärrade gatan framför parlamentet i Aten. De flesta är vänsteraktivister som helst ser att hela parlamentet upplöses och ersätts av ett helt nytt statsskick.

- Det behövs ett statsskick där arbetarnas intressen tas till vara, säger Markos Daskalakis, 37-årig programmerare från Aten, till TT:s utsände.

”Den grekiska regeringen har nu fått stöd i ett kritiskt läge. Det finns inga genvägar eller mirakelkurer, utan hårt reformarbete väntar Grekland för att komma på fötter igen”, säger EU-minister Birgitta Ohlsson i ett mejl till TT, angående resultatet av omröstningen i det grekiska parlamentet.

Hon tycker att EU måste fortsätta ställa höga krav på Grekland, så att landet faktiskt genomför de reformer som utlovats.

”Att undvika en okontrollerad konkurs med risk för dominoeffekter ligger i allas intresse. Detta skulle vara ett direkt hot även mot den svenska ekonomin”, säger hon.

Fredagens förtroendeomröstning följde på en turbulent vecka, med politiskt rävspel på hög nivå och en enorm marknadsturbulens som följd.

Kaoset hade sin upprinnelse i att Papandreou, enligt uppgift för att få i gång samtal med Ny demokrati-ledaren Antonis Samaras, tidigt i veckan oväntat gick ut och krävde en folkomröstning om förra veckans krisuppgörelse med euroländerna.

Förslaget om en folkomröstning lades på is sedan Tyskland och Frankrike förklarat att det skulle vara samma sak som att grekerna röstar om huruvida de vill vara kvar i eurozonen eller inte.

Enligt Greklands regering har man i dag pengar i kassan som täcker utgifterna fram till den 15 december. Men i slutet av december kommer utöver utbetalningar av löner och pensioner dessutom ett sjok av obligationslån, som löper ut. Sammantaget handlar det om motsvarande hundratals miljarder kronor, som i dagsläget helt enkelt inte finns.

Och i januari blir det ännu värre, med en rejäl omgång nya obligationslån som måste rullas vidare med hjälp av nya lån.