BONN Den grekiske premiär- ministern Giorgos Papandreous beslut kom efter en dramatisk dag fylld av spekulationer, politiskt schackrande och en oväntad räntesänkning i Eurozonen där luften nu går ur konjunkturen, allt medan världens mäktigaste ledare på G20-mötet i Cannes förpassades till åskådarläktarna.

–Folkomröstningen var aldrig ett självändamål, förklarade Papandreou efter ett krismöte med regeringen och lät förstå att det enda han strävat efter var en bred politisk uppslutning bakom de omstridda åtgärderna.

Beslutet att stoppa folkomröstningen var enligt Papandreou en förutsättning för att få till stånd förhandlingar om en övergångsregering med det borgerliga oppositionspartiet Ny demokrati. Förutsättningen är en majoritet i dagens parlamentsomröstning.

–Jag kommer nu tala med Antonis Samaras (ledare för Ny demokrati, SvD:s anm), förkla- rade Papandreou.

Han varnade för att utlysa nyval vilket oppositionen kräver. Det skulle enligt premiärministern bara skapa nya poli- tiska spänningar och ny oro på finansmarknaderna.

–Nyval vore en katastrof. Vi skulle riskera att landet går i konkurs, sade han i ett tal till parlamentet sent i går.

I går var det fullständigt oklart vilken roll premiärministern ska spela i en framtida övergångs- regering. Uppgifter från nära medarbetare som citerades av medierna tyder på att regeringschefen inte tänker kasta in handduken i första taget.

För den borgerliga oppositionen under Antonis Samaras är Papandreou dock ett rött skynke och en symbol för den sparpolitik som Ny demokrati betraktar som Greklands dödgrävare.

Bakom kulisserna förbereder under tiden tunga medlemmar i Papandreous socialistparti Pasok en expertregering utan vare sig Papandreou eller Samaras. Till regeringschef skulle i så fall den före detta vice ECB- chefen Loukas Papademos utses. Ett annat namn som i går nämndes är Greklands förre regeringschef Kostas Simitis.

Övergångsregeringens vik- tigaste uppdrag blir att säkra utbetalningen av stödpengarna från Eurozonen och Internationella valutafonden. Stödet som egentligen skulle ha betalats ut i oktober lades på is omedelbart efter det att Papandreou chockade omvärlden med sitt beslut att låta grekerna rösta om de omstridda sparpaketen. Senast i mitten av december måste den grekiska staten betjäna lån på 8,1 miljarder euro, och senast då måste en uppgörelse med den så kallade trojkan vara i hamn.

Papandreou som hade avstått från att i förväg underrätta sina europeiska partner mötte sent i onsdags kväll Angela Merkel, Nicolas Sarkozy och eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker. Komplett oförståelse och isande fientlighet slog emot honom.

–Vi gjorde klart för honom att han agerande var illojalt, med- delade Juncker efteråt.

Benhård var även Angela Merkel som lät förstå att ett grekiskt utträde ur eurozonen inte längre var otänkbart. ”Vi är väpnade”, sade hon, medan Frankrikes Europaminister Jean Leonetti gick steget längre:

– Grekland är något vi kan klara oss utan, konstaterade han nyktert och pekade på att Greland inte utgör mer än 2 procent av regionens sammanlagda brutto- nationalprodukt och 4 procent av dess skulder.

När så ärkerivalen i det egna partiet, Greklands mäktige finansminister Evangelos Venizelos, vände sig mot folkomröstningen kunde det inte ses annat än som en palatskupp.

– Grekland hör till eurozonen. Medlemskapet är en historisk landvinning som inte får ifrågasättas, skrev Venizelos i går och tog öppet avstånd från vad han betraktar som ett livsfarligt vågspel.

Till det kom ett myteri bland de egna parlamentsledamöterna där många betraktar premiär- ministern som en hasardör som spelar med landets framtid.

Sista spiken i kistan var förmodligen oppositionens erbjudande att under vissa omständigheter stödja det omstridda sparpaket som Ny demokrati in i det sista bekämpat med alla medel.

Slutligen kom beskedet från EU:s experter att den som lämnar valutaunionen samtidigt måste lämna Europeiska unionen. Bara tanken måste ha fått det att gå kalla kårar utmed ryggen på Greklands samtliga politiker. Ingen kunde längre blunda för att omvärlden menar allvar – och att varje minut av fortsatt osäkerhet om Greklands hållning är ett steg närmare avgrunden.

Där någonstans måste Giorgos Papandreou ha insett att spelet var förlorat, att han satsat allt på ett enda kort och förlorat.

G20-mötet som i går inleddes i Cannes hamnade helt i skuggan av dramatiken i Aten. Inte minst USA:s president Barack Obama, som ett år före presidentvalet i sitt hemland hade hoppas på att kunna göra publikknipande framträdanden i Cannes, förpassades till en otacksam åskådarplats.

Toppmötet avslutas i dag. Men de redan låga förväntningarna på hårda resultat har nu sänkts ytterligare. För även i Cannes kretsar nu allt kring räddningen av eurozonen.