Tyska ABB, koncernens största dotterbolag, räknar sig själv till konjunkturpaketens vinnare när statliga miljarder ska spenderas på miljöteknik, energi och infrastruktur för att lindra lågkonjunkturen. Tysklandschefen Peter Smits tror framför allt på stigande beställningar från vindkraftsindustrin.

Än så länge rör det sig om förhoppningar. Statliga stimulanspengar har varken ABB eller andra företag sett röken av, med undantag av krisdrabbade banker och konkurshotade bilbjässar som fått akuthjälp.

I själva verket väntas större delen av världens krispaket inte nå ut till den reala ekonomin förrän nästa år. Beslut om att måla och renovera skolor kan möjligen fattas snabbt. Men när det gäller tunga investeringar är det upphandlingsregler och byråkrati som bromsar.

Det lär med andra ord dröja ett bra tag innan vägbyggen kantas av skyltar där det står ”Här bygger staten”, precis som det tog åratal innan de nya EU-medlemmarna i öst kunde spendera miljarderna som öronmärkts i Bryssel.

Praktisk taget alla krispaket har därför åtgärder som snabbt ska få pengarna att rulla. Här går USA i spetsen. Av statens totalt 787 miljarder dollar i stöd ska 287 miljarder användas till skattesänkningar som genomförs omgående genom att arbetsgivarna anvisas att dra av mindre på lönen.

Även Japan som i februari såg exporten falla med 49,4 procent och i går redovisade den högsta arbetslösheten på tre år satsar stort på att hålla uppe konsumtionen och främja sysselsättningen. Grannlandet Kina har däremot en klar investeringsprofil med tyngdpunkt på transporter, återuppbyggnad av jordbävningsdrabbade regioner och miljöprojekt.

I Europa svarar välfärdsstaten automatiskt för konjunkturstimulanser genom arbetslöshetsersättning eller permitteringslöner. De direkta stödpaketen kan därför inriktas på långsiktiga investeringar som i Tyskland där cirka 24 miljarder euro satsas på bygg- och infrastruktur.

Till det ska läggas statliga pengar till bankakuter, delförstatliganden samt lånegarantier. Men då ska man komma ihåg att större delen av pengarna i bästa fall aldrig kommer att ges ut. Sverige har exempelvis beslutat om bankgarantier på 1500 miljarder kronor, motsvarande nästan hälften av landets BNP. Men än så länge är det bara en bråkdel som tagits i anspråk. När det gäller reda pengar uppgår det svenska stödet till inte mer än 23 miljarder kronor fördelade på tre år.

Till krispaketens mest osannolika vinnare hör i Tyskland bilindustrin som jublar över den statliga skrotningspremien på drygt 25 000 kronor. I februari ökade antalet nyregistrerade bilar med 21 procent till 278 000 och i mars väntas försäljningen öka med 30 procent. Krisdrabbade GM-dottern Opel som för bara några veckor sedan räknade med att ställa in betalningarna under andra kvartalet säljer nu bilar för brinnande livet. Framgången har fått tyska regeringen att förlänga stödet till slutet av året.