Priset på kokskol var innan översvämningarna 225 dollar per ton och har ökat till 250 dollar. Priset kan stiga ytterligare till 300 dollar per ton om skadorna är lika stora som vid den förra översvämningen. Även kol för värmekraftverk tros stiga i pris, från 130 dollar per ton till 140 dollar per ton.
Än så länge är det svårt att få grepp om hur stora skadorna är. Åtminstone 46 av de gruvor som utvinner metallurgiskt kol, som kokskol även kallas, är drabbade. De står för 110 miljoner ton, eller 80 procent av Australiens export av kokskol på 159 miljoner ton.
Den största exporthamnen för kokskol, Dalrymple Bay, tredubblade sina lager av kokskol till 700000 ton i onsdags, när fler järnvägslinjer började fungera igen. I vanliga fall brukar lagren vara 1,2 miljoner ton. Enligt hamnens presstalesman kan den kol som kommer in vara från gruvornas egna lager. Först när de lagren är slut vet man mer om hur hårt produktionen drabbats.
Två månaders häftigt monsunregn har skapat en enorm insjö i Queensland. När vattnet töms genom floderna har dessa stigit med 16 meter som mest. I delstaten finns det 41 kolgruvor som bryts som dagbrott och 13 underjordiska kolgruvor. Vattnet i gruvorna måste pumpas upp innan produktionen kan återupptas.
Att så pass få av delstatens 200000 invånare har dött – siffran hade stigit till nio i går – beror på att invånarna har lärt av tidigare stora översvämningar–1954, 1991 och 2008. Husen är byggda på styltor så att vattnet kan passera under dem. Skadorna som uppstår kommer ändå att bli på flera miljarder dollar. I förhållande till kolexporten uppstår skador såväl i gruvorna, på järnvägslinjerna och på de anställdas bostäder, vilket kan ge brist på arbetare när dessa flyttas till andra områden.
Den australiska kolproduktionen ger landet exportinkomster på 25 miljarder dollar per år. Den främsta kunden är Kina. De största producenterna är gruvbolagen Rio Tinto och BHP Billiton.
Rio Tinto har deklarerat force majeure för alla kolkontrakt som kommer från gruvor i Queensland där de är majoritetsägare. Kursen för BHP Billiton sjönk med en procent i onsdags.
Den svenska stålproducenten SSAB är än så länge inte orolig. Enligt företagets informationschef Ulrika Lilja har SSAB lager av kokskol och kommande leveranser som räcker för första kvartalet.
–Längre än så uttalar vi oss inte om, eller hur stora lagren är, säger hon.
Tidigare sattes priset för både järnmalm och kokskol en gång per år, men i fjol kollapsade det systemet. De stora gruvbolagen har i stället ingått kvartalskontrakt med de största japanska stålbolagen, som sedan är riktmärke för andra kol- och järnmalmskontrakt. Samtidigt har det vuxit fram spotmarknader för kol och järnmalm där priset varierar varje dag, som för de flesta andra råvaror.
Ett av de största stålbolagen är det taiwanesiska China Steel. Det importerar 80 procent av sitt kokskol från Australien och enligt vice koncernchefen Lo Ming Chung har företagets utgifter ökat med tio miljoner dollar sedan översvämningen drabbade Queensland. Hittills har företaget kunnat kompensera för den kol som inte kommit från Australien genom inköp på spotmarknaden.
De största kolgruvorna säljer emellertid bara en liten del av sin produktion på spotmarknaden. Förutom Australien är de största exportländerna för kol Indonesien, Ryssland, Colombia och Sydafrika.
