Alla bedömare hade förväntat sig att SCB skulle revidera upp den preliminära siffran för andra kvartalet som låg på 3,7 procent. Ingen bedömare hade dock prickat in att BNP skulle stiga ända upp till 4,6 procent.
Den starka tillväxten signalerar att helårssiffran för 2010 hamnar högt och sannolikheten för Riksbankens planerade räntehöjningar ökar. Efter beskedet från SCB stärktes svenska kronan mot euron.
Kronan hade redan före onsdagens statistikbesked nått den starkaste kursen mot euron på drygt två år. Nu blev den ännu starkare (9:28 kronor).
En del av de svenska prognosmakarna, som nyligen höjt tillväxtprognosen för helåret 2010, överväger att höja den ytterligare.
Av tillväxten på 4,6 procent utgör lagerinvesteringar 2,6 procentenheter. Det är det största lagerbidraget sedan 1993, skriver SCB. Det förklaras av att, i stort sett, oförändrade lager under andra kvartalet i år jämförs med den extrema lageravvecklingen under andra kvartalet i fjol.
Lagerinvesteringarnas stora del av tillväxten är således övergående och förklaras av att ekonomin åter börjat fungera normalt efter recessionen förra året.
Ett ytterligare tecken på att ekonomin går mot mer normala tider är att efterfrågan från utlandet ökat. Exporten steg med 13 procent under andra kvartalet.
Importen ökade med hela 18 procent vilket är ett tecken på att de svenska hushållen har börjat konsumera.
Hushållens konsumtionsutgifter steg med 2,4 procent under andra kvartalet jämfört med motsvarande period förra året. I likhet med första kvartalet var det utgifter för inköp av bilar som gav det enskilt största utslaget.
Även utgifter för inköp av hemelektronik ökade rejält. Sammantaget lyfte hushållens konsumtionsutgifter BNP-utvecklingen med 1,2 procentenheter.
Fasta bruttoinvesteringar ökade efter sex kvartal av nedgångar. Maskininvesteringarna utvecklades särskilt starkt.
Det finns ytterligare bevis på en allt starkare svensk ekonomi. Produktionen inom näringslivet ökade med 6,6 procent. Varuproduktionen ökade med drygt 11 procent, tillverkningsindustrin stod för en stor ökning.
Hushållens disponibla inkomster ökade med 2,5 procent. Även om sparkvoten minskade från 17 till 15,9 procent ligger den på en hög nivå.
