Längs med vägen nära flygplatsen vid Lettlands huvudstad Riga står Panorama Plazas pastellfärgade torn. Ett miljardprojekt med fyra 26-vånings skyskrapor med bostäder, kontor och affärer planerades.

Två torn står färdigbyggda. I ett gapar fönstren tomma utan gardiner och på den tredje hann byggbolaget bara till den 16:e våningen. Grunden för det fjärde tornet är lagd men bygget har nu stått stilla i flera månader.

Enligt analytiker och ekonomer har Swedbank lånat ut omkring 1,7 miljarder svenska kronor till det numera avstannade projektet.

De två skyskraporna kan ses som ett monument över hur de baltiska ländernas ekonomiska under kom av sig och hur de skandinaviska bankerna är inlåsta i ekonomier som stannat av.

Swedbank och SEB har satsat hårt i Baltikum vilket drivit ländernas tillväxt och samtidigt deras egen. Tillsammans har de lånat ut omkring 400 miljarder till de tre länderna.

Med rekordvinster i regionen värderades Swedbanks aktie till 210 kronor under oktober 2007. Efter finansoro och hårdlandningen för den lettiska och estniska marknaden var den i förra veckan värd 69 kronor. Från Swedbanks silverfärgade skyskrapa vid floden Daugava har finanschefen Toms Silins utsikt över just Panorama Plaza.

– Jag har hört att lägenheterna i den första byggnaden till stor del är sålda medan den andra har en del problem.

– Generellt sett kan man säga att det finns företag som inte har byggt på rätt ställe eller särskilt effektivt och det är de som nu har en del problem i  dag, säger Toms Silins, vars krampaktiga mormonleende bleknar märkbart när projektet kommer på tal.

Trots att de dubbelsiffriga tillväxttalens tid är förbi körs på de kullerstensklädda gatorna i Riga, Vilnius och Tallinn fortfarande lyxiga bil-modeller som Lexus, Mercedes och BMW. Även om det fortfarande är status med en sjyst bil har de ekonomiska motorerna definitivt stannat.

I Estland begärdes landets Peugeot-handlare nyligen i konkurs av SEB. Han och hans olika bolag är skyldig banken minst 100 miljoner kronor.

Baltikum har snabbt gått från gunstling till huvudvärk för de svenska bankerna. Så sent som under första kvartalet 2008 talade Swedbank fortfarande om en god utveckling i de baltiska ekonomierna om än ”med något lägre tillväxt”.

I dag är Estland i recession och tillväxten i Lettland lika med noll och väntas sjunka.

Mantrat från Swedbanks finanschef i Lettland Tom Silins och Erkki Raasuke, som är chef för Swedbanks baltiska verksamhet, är att belåningsgraden inte är särskilt hög i jämförelse med Västeuropa, kreditförlusterna är marginella och även om de skulle öka betydligt finns det pengar att ta av från de goda åren.

Under vår veckolånga resa till de tre länderna avböjde cheferna för SEB:s baltiska verksamhet att möta oss. En förklaring kan kanske sökas i den verklighet som forskaren Alf Vanags vid Baltic International Centre for Economic Policy Studies (Biseps) i Riga beskriver.

– Ingen vet vilka problem bankerna här har. Och du kan absolut inte lita på någonting som representanterna för bankerna säger. De är livrädda för att säga någonting som skulle skapa oro, säger han.

Vid ingången till det prestigefyllda Biseps skyddar några ekonomistudenter sina kostymer och dräkter från höstregnet med orangea Swedbank-paraplyer. Balterna kommer att få vänja sig vid högre arbetslöshet, menar deras lärare Alf Vanags.

– Ja, inte var det exporten som stod för tillväxten. Det var för lätt att tjäna pengar under fastighetsboomen. Bankerna borde inte ha varit så aggressiva i sin utlåning men trots att de vet att de är en del av en bubbla lönar det sig för den enskilda banken att hålla igen, säger han.

Nya stål- och glaskomplex, lyftkranar och byggnadsställningar tornar fortfarande upp sig kring städerna. Nästa år väntas utbudet av kontorslokaler fördubblas i Riga men det är redan svårt att hitta företag som vill hyra de redan färdigställda kontoren. Överallt syns skyltar med att hyra/till salu.

Solvita Ponamarjova är fastighetsmäklare på Lettlands största mäklarfirma Latio. Hon visar oss kontorslokaler i en fastighet i centrala Riga som ägs av svenska kapitalförval-taren East Capital. I just den här byggnaden går det att skriva kontrakt på över 1000 kvadratmeter omedelbart.

Samtidigt bör det tilläggas att tillväxten i ekonomierna har betytt att många fått det bättre.

En kvarts biltur från Tallinn ligger förorten Nomme. Med en välmående medelklass och villor från 30- och 20-talet är det ett tallinnskt Bromma. Hemma hos paret Eve och Tiit Bork domineras det kombinerade köket och vardagsrummet av den cremefärgade lädersoffan och en stor vit Sony platt-tv.

De äger flerfamiljshuset tillsammans med fem andra familjer. När de för två år sedan ville köpa sin lägenhet bjöd bankerna under varandra för att ge dem lån och de kunde ha fått låna nästan hur mycket som helst.

– Vi lånade bara hälften av vad vi kände att vi hade råd med, säger Eve Bork, 32-årig revisor på ett logistik-företag medan barnen Harti, 19 månader, och Hugo, 6 år, leker med var sin digitalkamera.

Eve tycker att mycket gott har kommit av låneekonomin, även om deras Chrysler 300 slukar väl mycket bensin.

– Så mycket har blivit bättre under de senaste åtta åren. Det finns fler möjligheter för välutbildade att få bra jobb. De som tidigare var tvungna att hyra sin lägenhet kan nu äga, säger Eve.

För andra har lånebördan blivit för stor. Konkurserna ökar bland bygg- och fastighetsbolagen medan privatpersoner får allt svårare att betala av sina lån. Hittills har bankerna hoppats att allting ska lösa sig, vittnar en kronofogde som vi pratar med.

– Advokater, läkare och ingenjörer, taxichaufförer – alla ville bli fastighetsmoguler. Det kommer inte att bli några stora uppmärksammade konkurser. Tio personer här, tjugo personer där. Nu får man inga pengar av bankerna, projekt kan inte byggas klart eller inte påbörjas, säger en nätfastighetsmäklare i Tallinn.

Och i krisens spår lever inkasso-företagen gott. Enligt bolaget Creditreform i Riga har antalet förfallna betalningar som de tagit hand om ökat med 58 procent under de senaste nio månaderna. I närheten av deras kontor på Skantses gata ligger flera bankers bilförsäljningar.

I lågkonjunkturens snålblåst finns det nämligen också de som vill fynda. Evjja Vilkovica letar efter en Volvo C30 och hoppas hitta den på Swedbanks bilförsäljning. Där trängs bränsletörstande Chrysler 300 tillsammans med Porsche Cayenne, Lexus, Volvo XC90 och Mercedes. En Jeep har stått så länge att luften gått ur däcken.

Det är bilar som mätts ut för lån som inte klarats av. Det senaste halvåret har alltfler bilar strömmat in, berättar försäljaren. De flesta kostar omkring 300 000 kronor.

– Det är för dyrt här. Jag skulle kunna tänka mig att betala omkring 10 000 euro, säger Evija Vilkovica som arbetar med att sälja truckar åt bland annat Hiab.

På hennes avdelning jobbar 20-talet personer och de bistra tiderna märks. Den senaste månaden har de bara fått in en order, men än så länge är hon inte orolig för att bli av med jobbet.

Ländernas skarpa ekonomiska nedgångar har också skapat en debatt kring Baltikums mer djupgående och strukturella problem. Låga födelsetal och emigration har gjort att befolkningen i Estland och Lettland minskat med 15 procent sedan självständigheten i början av 1990-talet.

Den lätta tillgången på utländskt kapital gjorde att företag och industrier inte moderniserats och det har inte satsas i särskilt stor utsträckning på forskning och utveckling, menar vissa debattörer.

Svenska företag är några av de mest hängivna direktinvesterarna i regionen. För små och medelstora företag som ville förlägga produktion hit har kärleksaffären surnat.

Med vikande konjunktur, höga energipriser och ökade lönekostnader har intresset för att etablera sig i Baltikum svalnat. Det senaste halvåret har svenska Exportrådet visserligen hjälpt ett tiotal företag inom textil, mode och verkstadsbranschen – fast med att i stället stänga igen sina fabriker.

– Vi hjälper dem att så humant som möjligt göra sig av med medarbetare, säger Mantas Zalatorius på Svenska exportrådet i Litauen.

Under tiden som man hade 10-procentig tillväxt sparade regeringen exempelvis i Lettland väldigt lite. Nu väntar åtstramningar i budgeten och löneökningsstopp för statsanställda.

– Lån användes för konsumtion men det hade varit bättre om de använts för industrin och export. På grund av det hade vi en stark tillväxt på fastighetsmarknaden och en hög dubbelsiffrig tillväxt. Men nu är de åren över och nu får vi försöka att vänja oss vid normala siffror för BNP och export, säger premiärminister Ivars Godmanis.

Centralbankerna i de tre länderna har en också en enad måbrafront. De är nöjda med de svenska bankerna, svackan i ekonomierna är tillfälliga. Ingen av de lokala bankerna är i behov av pengar från sina moderbanker.

Internationella valutafonden, IMF, har redan hjälpt Ungern och Ukraina med stöd. De har också dragit paralleller mellan de baltiska länderna och det numera bankrutta Island. Klart är viktiga beslut gällande ländernas ekonomier kommer att fattas i Sverige.

Swedbanks största ägare har redan bekräftat att nyemission nu diskuteras, ett sätt att ta höjd för skenande kreditförluster i regionen. Och regeringens stabilitetspaket ses av många som ett sätt att kunna ge Swedbank och SEB en hjälpande hand vid en kommande baltisk härdsmälta.

– Även om en del banker här är dotterbolag fungerar de som lokalkontor. De får sin likviditet utomlands. Vi har ökat kraven på att bankerna ska ha mycket mer reserver och kapital än vad som är vanligt i resten av Europa. Men skulle banksystemet få en svår chock är det klart att vi inte har de pengarna som krävs, säger Ulo Kaasik, chef för estniska centralbankens penningpolitiska avdelning.