Riksgälden noterar att prognosavvikelsen kan förklaras av att nettobetalningarna av skatt var 2,5 miljarder kronor lägre än väntat, att medlemsavgiften till EU var 1,4 miljarder högre än prognos samt att räntor på statsskulden var 2,2 miljarder kronor högre än beräknat, beroende på valutakursförluster.

Resterande avvikelser beror på högre utbetalningar från ett antal myndigheter.

Statsskulden uppgick till 1 135 miljarder kronor den 31 januari.

För tolvmånadersperioden till och med januari visade statens betalningar ett överskott på 23 miljarder kronor.