Om allt går som planerat kan landet kvittera ut stora delar av sitt andra stödpaket nästa vecka.

Precis innan EU-ledarna inledde sitt toppmöte i Bryssel på torsdagen meddelade euroländernas finansministrar att de i princip gett klartecken för bankstöd på upp till 70 miljarder euro. Stödet behövs för att Grekland ska kunna genomföra ett avtal om skuldlättnad med privata långivare, som i sin tur är en viktig del i räddningsförsöken av den konkursmässiga grekiska ekonomin.

Uppemot 110 miljarder euro ska då i ett slag kapas från det grekiska skuldberget. I utbyte erbjuds bankerna kontanter, kapitaltillskott och hjälp att hantera den kassabrist som kan uppstå när plötsligt de grekiska obligationerna inte längre går att använda som säkerhet för lån.

Det grekiska parlamentet och regeringen har de senaste dagarna avverkat en rad beslut om smärtsamma nedskärningar. Euroländerna applåderar tempot och beslutsamheten och anser att det nu bara återstår ett fåtal saker innan allt som euroländerna krävt har levererats.

EU, ECB och IMF - den så kallade trojkan - ska inom de närmaste dagarna gå igenom de nystiftade lagarna och därefter fatta slutligt beslut om ytterligare stöd.

Euroländernas finansministrar planerar en telefonkonferens den 9 mars, då de förmodligen kan trycka på betalknappen. Men för att det ska bli aktuellt måste det först vara helt klart att tillräckligt många privata långivare går med på skuldlättnad.

Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt ägnades en stor del av mötet åt att diskutera hur man ska åstadkomma tillväxt utan att expandera budgetar.

- Vi har försökt svara på frågan om hur vi ska få tillväxt när dörren till finansministern är stängd, säger han.

Exempel på åtgärder skulle kunna vara att ingå fler frihandelsavtal, få färdigt ett europeiskt patent och se till att alla direktiv om den inre marknaden genomförs fullt ut.

För EU-ledarna blev toppmötet en andhämtningspaus i det intensiva krisarbetet som pågått de senaste åren. Huvudpunkt på dagordningen var diskussioner om tillväxt. Hur jobb ska skapas, hur forskning och innovationer ska få ett lyft och hur kampen mot klimatförändringen ska ge EU ett positivt försprång.

Spaniens regering hade inför mötet signalerat att de budgetkrav som de fått på sig är orimliga då det i stället för tillväxt i år blir recession i landet.

Enligt Reinfeldt hade Spaniens premiärminister Mariano Rajoy en dragning om reformplanerna, men det är inte aktuellt att börja lätta på de spanska budgetmålen.

- Det har varit en entydig signal till alla som har antytt detta. Det kommer inte att omförhandlas, säger Reinfeldt.