Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX
Under 2008 fick miljöbolagen på Stockholmsbörsen se sina aktier rasa. Men sedan årsskiftet har ett flertal tagit revansch. Opcon, som bland annat utvecklar och producerar system för miljövänlig energianvändning, har stigit med cirka 220 procent och är nästan tillbaka på samma nivå som före krisen.
–Vi har haft en stark utveckling och växande orderingång under en tid när det går dåligt för många, säger Niklas Johansson, vice vd.
2008 ökade företagets omsättning med drygt 20 procent, inom affärsområdet miljöteknik betydligt mer. Under våren har bolaget bland annat fått en beställning på fem anläggningar som gör el av spillvärme från ett australiskt företag, en order värd 50 miljoner kronor.
Värmepumpstillverkaren Nibe, som kommer med sin delårsrapport idag, har stigit knappt 50 procent och handlades igår för strax under 67 kronor.
Till börsvinnarna hör även Taurus Energy, Pilum och VKG, som visserligen stiger från väldigt låga nivåer. Alla tre har redovisat förlust de senaste åren.
Men – det pekar inte uppåt för alla. Tidigare i veckan meddelade förlusttyngda Morphic Technologies att bolaget säljer Scanwind. Morphic kommer att göra en kraftig förlust på affären, 135 miljoner kronor, men frigör samtidigt kapital till annan verksamhet. Och lågenergiproducenten Lightlab Sweden, som redovisade en omsättning på noll och kraftig förlust för 2008, har fortsatt att rasa under året.
–De bolag som har produkter på marknaden vågar man satsa på, men de som ligger i forskningsstadiet eller försöker få testorder är det mycket mindre intresse för, säger John Helgesson, analytiker på Swedbank.
Han tror att framtiden kommer att vara fortsatt tuff för mindre bolag inom miljöteknikbranschen. Det tar tid att utveckla bra produkter och att överleva under tiden är en svår utmaning, särskilt i en kris då riskkapitalbolagen dragit öronen åt sig.
–Miljöteknik för konsumenter är en av de branscher idag som är mest beroende av politik och subventioner eftersom den fortfarande är i sin linda. Den finansiella krisen har saktat ner utvecklingen. Det anslås betydligt mindre pengar till den här utvecklingen nu, säger han.
John Helgesson konstaterar samtidigt att några av de värsta dagsländorna i branschen har sorterats bort till följd av krisen.
De många stimulanspaket som världens regeringar lagt är till stor del fokuserade på miljö och infrastruktur. Det kan bli ett lyft för en del miljöteknikbolag. Patrik Setterberg är analytiker på Nordea och följer framför allt vindkraft.
–Till exempel har de som producerar vindturbiner haft det väldigt kämpigt sedan hösten 2008. Deras position är försvagad på grund av att kunderna har svårt att låna pengar. Bankerna är inte längre villiga att låna ut 70–80 procent av projektens värde som man gjorde tidigare, säger han.
Det låga elpriset har också gjort att färre intressenter har velat investera i projekt.
Men USA:s stimulanspaket bygger bland annat på uppgraderingar av elnätet och energisektorn. Det administrativa arbetet med förberedelserna har tagit tid, men sedan i början av augusti finns möjligheter för de elbolag och andra företag som vill investera i förnyelsebar energi att söka bidrag.
–Då kommer vi förhoppningsvis se ökade investeringar inom vindkraft, säger Patrik Setterberg.
Miljöteknikområdet är dock brett. Vid sidan om de börsnoterade bolagen som satsar på att utveckla nya tekniker finns det hundratals företag som sysslar med allt möjligt inom sektorer som avfall, vattenrening och energi.
–Vi ser nu ett tryck från USA, där svenska företag kan vara med och konkurrera, säger Berit Gullbransson, verksamhetschef för Swentec, Sveriges miljöråd, som sorterar under Näringsdepartementet.
Från politiskt håll finns stora förhoppningar på hur branschen ska växa och sedan några år tillbaka pågår en satsning på att öka exporten av svensk miljöteknik, som 2007 uppgick till 33 miljarder kronor.
Regeringen har öronmärkt medel för att hjälpa små miljöteknikbolag att etablera sig på nya marknader.
–Det som ofta hindrar företag att ta klivet ut är att många företag är små, de har inte råd att göra felsatsningar. Ett 20-tal företag har gått in på nya marknader med det här stödet, säger Håkan Dahlfors, branschansvarig för miljöteknik på Exportrådet.
